Hur kuppen blev en kopp – svenska lånord i finskan i Sverige
2/2014

Riina Heikkilä

Hur kuppen blev en kopp – svenska lånord i finskan i Sverige

På samma sätt som finlandssvenskan påverkas av finskan, tar finskan i Sverige intryck av svenskan. Därför har ord som Systeemi uppstått, och ibland blir det riktigt tokigt, som när kunden hos frissan säger sig ha ett kastspö i huvudet.

Finska språkvårdare på Språkrådet i Sverige (Institutet för språk och folkminnen), vill behålla finskan i Sverige så nära finskan i Finland som möjligt. Skillnaderna finns närmast inom ortografin. Ibland behövs det särskilda sverigefinska ord för att beskriva svenska samhällsfenomen som inte finns i Finland. Ett exempel på ett sådant sverigefinskt ord är maakäräjät, landsting. Sådana finns inte i Finland och därmed behöver man skapa ett nytt finskt ord, så vi finskspråkiga i Sverige ska kunna tala på finska om det svenska samhället. (Ett landsting är en så kallad sekundärkommun för kommunalt självstyre inom ett län. Landstingen ansvarar för bland annat hälso- och sjukvård och motsvaras närmast av samkommun, kuntayhtymä i Finland.)

Men nya finska ord i finskan i Sverige uppstår naturligtvis också spontant, inte endast som ett resultat av det terminologiska arbete som bedrivs på Språkrådet.

Svenskan påverkar finskan

Finlandismer är säkert bekanta för de flesta av Språkbruks läsare. Svecismer är ungefär samma sak, fast tvärtom. Med svecismer menar man ord eller uttryck som finskan (eller något annat språk) har lånat från svenskan. Finska språkvårdare brukar ofta avråda från användning av de här orden och uttrycken. Men vissa av dem har så småningom accepterats även i allmänspråket. Ett exempel på en sådan här svecism i finskan kan vara användningen av adessivändelsen -lla/-llä när man uttrycker sättet att göra någonting. Adessivändelsen motsvarar då svenskans preposition med. Länge avrådde man helt från sådan användning men numera godkänner även språkvården uttryck som till exempel tehdä ilolla, att göra med glädje.

Finlandssvenskar använder en hel del finska och finskpåverkade ord i sin svenska. På samma sätt händer det lätt att finskspråkiga i Sverige lånar in svenska ord i sitt språk, särskilt talspråket, eftersom det omgivande samhället är svenskspråkigt.

Också namn kan användas som lånord, särskilt i talspråk. Ofta förekommer de i lite modifierad form, så att morfologin bättre passar in i finskan. Ett exempel är Systeemi (Systembolaget). Även på svenska används kortformen Systemet, vilket på finska enkelt blir just Systeemi. Ordet är lätt att böja på finska eftersom det slutar på en vokal.

Tunnelbaana och pendeli

Som bekant så har Stockholm tunnelbana, inte metro som Helsingfors. Sverigefinnar är därmed inte vana vid att använda ordet metro. Vi använder inte heller så ofta ordet maanalainen här i Sverige, utan säger helt enkelt /tunnelbaana/ (eller möjligen /tunnelpaana/). Även det här ordet slutar på vokal så det är lätt att lägga till en böjningsändelse.

Ett annat färdmedel vars namn har lånats rakt av in i sverigefinskan är pendeli (pendeltåg). Ordet pendeli kommer förstås från den svenska kortformen pendel. Man hör ofta någon säga Mä meen pendelillä (Jag åker pendeltåg) eller ännu mer efter svenskans modell Mä otan pendelin (Jag tar pendeln).

I Finland använder man visserligen ord som mobiililaite och mobiiliratkaisu men det vanligaste ordet för en mobiltelefon är ändå kännykkä. I Sverige är det mycket vanligt att man på finska använder ordet mobiili om mobiltelefon.

Svenska ord som dagis (daghem), fritis (fritidshem) och vabba (vård av barn) används ofta av finskspråkiga i Sverige. Orden är förkortningar och fungerar bra i finskan – de oförkortade formerna skulle nog inte fungera lika väl. En finsktalande förälder i Sverige kan gott säga Nyt lähdetään dagikseen (Nu ska vi gå till dagis) eller Mä vabbaan huomenna (Jag ska vabba i morgon).

Mellis (mellanmål) är ett annat ord som används frekvent: Haluatko mellistä? (Vill du ha mellis?).

Knark är en svensk förkortning för narkotika. Om en narkotikamissbrukare används ofta benämningen knarkare. I finskan i Finland används ordet narkkari om narkomaner, liksom även i sverigefinskan. Ibland förekommer ordet narkki, vilket i Finland brukar betyda narkoman, ordet är en förkortning av narkkari. I Sverige har narkki dock även fått betydelsen knark: Se käyttää narkkia (Hen använder knark).

Svårt att fika på finska

Vissa ord som är mycket vanligt förekommande i Sverige och i svenskan kan vara svåra att översätta till finska. Ett sådant exempel är fika. Det är väldigt behändigt att helt enkelt säga ta en fika, gå och fika, utan att behöva specificera vad det är man gör. Mennään fiikalle (vi går och fikar) kan man höra på många arbetsplatser. (En annan fråga är sen vad fika egentligen är. Kan man bara ta en kopp kaffe eller te, måste man ha kaffebröd till, fikar man om man bara tar ett glas vatten?)

Förleden rull- i svenskan kan ibland vilseleda oss sverigefinnar. De finska orden kääretorttu, liukuportaat och pyörätuoli blir i många finskspråkigas tal lite fel: rullatorttu, rullaportaat och rullatuoli. Där är svenskas påverkan ganska stark (rulltårta, rulltrappor och rullstol). Det är dock inte helt ovanligt att dessa ord med rulla-förled används även i Finland. Kielitoimiston sanakirja, som är Institutet för de inhemska språkens omfattande finskspråkiga ordbok, har både rullatuoli och rullaportaat som uppslagsord, men med anmärkningen att det är bättre att använda orden pyörätuoli och liukuportaat.

När lånen blir tokroligheter

Ibland kan svecismer som är mer eller mindre direktöversättningar bli lite tokiga, roliga eller till och med obegripliga.

Min väninna förklarade en gång att Ei se pelaa mitään roolia. Hon ville naturligtvis säga Ei sillä ole mitään väliä (det spelar ingen roll).

En annan väninna berättade, också i Sverige, för en person som var på besök från Finland: ”Me tehtiin kuppi” (Vi gjorde en kopp). Det blev obegripligt för vår besökare från Finland eftersom finskans kuppi ’kopp’ inte har något med svenskans kupp att göra. Min väninna ville nämligen säga något i stil med att ”vi gjorde en kupp”. Nu handlade det naturligtvis inte om någon statskupp eller liknande utan det var fråga om mindre betydande saker. Men uttrycket göra en kupp är mycket behändigt det med – ofta tar man till de här direktöversättningarna därför att det inte går att hitta ett lika enkelt och smidigt sätt att uttrycka sig på det andra språket.

Svenskans uttryck vara imponerad kan också leda till udda associationer på finska. Man kan höra en sverigefinne säga olen imponeerattu, vilket väl går an, men när det blir till olen impattu, kan föreställningarna bli felaktiga. Ordet impattu får en lätt att tänka på imppaus, som handlar om att sniffa ångor från lim, thinner eller något annat lösningsmedel – att boffa.

En kollega till mig sade en gång till en annan kollega: ”Voisit hintata sille, että…” Jag minns hur roligt vi tyckte att det lät. För det handlade inte alls om några homosexuella aktiviteter utan var helt enkelt en lite väl direkt översättning av uttrycket ge en hint. (Finskans hintti betyder ju homosexuell, bög.)

Det var dock på en Facebooksida, där man efterlyste ord som används särskilt i sverigefinskan, som jag hittade det roligaste exemplet på sådana här så kallade svecismer. Någon berättade hur en person hos frissan hade förklarat att Mulla on virveli päässä. Personen lär ha menat pyörre (virvel), inte virveli (kastspö) – då skulle hen nog ha varit hos en läkare, inte en frisör!

Riina Heikkilä
Skribenten är språkvårdare i finska på Språkrådet i Stockholm. Språkrådet är en del av Institutet för språk och folkminnen.