Hur många djur du kommer på kan avslöja hur din hjärna mår
2/2020

Dimitrios Kokkinakis, Kristina Lundholm Fors

Hur många djur du kommer på kan avslöja hur din hjärna mår

Med enkla medel, som att be någon räkna upp så många djur som möjligt på en minut, kan man upptäcka tidiga tecken på demens, och därmed få hjälp att hantera situationen.

Nu kommer jag att be dig säga så många ord som möjligt som tillhör en viss grupp. Det ska vara nya ord hela tiden och så många som möjligt. Så fort jag sagt vilken grupp det gäller får du börja och du får hålla på en minut tills jag säger stopp. Har du förstått? Då får du börja nu att räkna upp alla djur du kan komma på.”

Så lät det när vi bad personer med och utan lindriga kognitiva svårigheter räkna upp ord som tillhörde kategorin djur. Visst låter det ganska lätt, men det är svårare än man tror – prova gärna själv! För att kunna komma på djur så behöver man kunna hitta rätt bland orden i sitt ordförråd, men man behöver också till exempel en god förmåga att styra sin uppmärksamhet och hålla fokus på uppgiften. Den analys vi sedan gjorde visade att detta test kan användas för att identifiera personer med lindrig kognitiv nedsättning, och att det därför har potential som ett verktyg att upptäcka demens i ett tidigt skede.

Den här typen av test, som kallas semantiskt ordflödestest, ger en bild av hur snabbt man kan hitta rätt ord, hur väl man kan komma ihåg vilka ord man redan har sagt samt också ett mått på hjärnans bearbetningshastighet. Ofta används kategorin ”djur”, vilket gör att resultaten mellan olika studier blir jämförbara. Det semantiska ordflödestestet går snabbt att göra och man behöver inga speciella hjälpmedel, samtidigt som det ger tillförlitlig och värdefull kunskap om en persons språkliga och kognitiva förmågor. Därför används de ofta vid kartläggning och diagnostisering av olika tillstånd som till exempel afasi och demens, och det är också därför som vi valde att använda detta test i vår studie.

Att be en person räkna upp så många djur som möjligt på en minut kan bidra till att demens upptäcks och kan förebyggas i ett tidigt skede.

Att be en person räkna upp så många djur som möjligt på en minut kan bidra till att demens upptäcks och kan förebyggas i ett tidigt skede.

Kuva: Pixabay

Identifiera demens i ett tidigt skede

I vår forskning fokuserar vi på att identifiera tidiga tecken på demens. Tidigare forskning har visat att språket börjar förändras år eller till och med decennier innan en person diagnosticeras med demens, och vi utvärderar olika sätt att hitta dessa språkliga förändringar. I den här studien rekryterade vi försökspersoner från en minnesmottagning, och försökspersonerna bestod dels av personer med lindrig kognitiv nedsättning, dels av kognitivt friska kontrollpersoner i samma ålder (i genomsnitt kring 70 år). En lindrig kognitiv nedsättning innebär att personen har försämrats kognitivt jämfört med tidigare nivå, men att symtomen inte är så allvarliga att personen diagnosticeras med demens. Om man har en lindrig kognitiv nedsättning så har man en ökad risk att utveckla demens, men det kan också vara så att man inte försämras eller att man till och med återgår till sin tidigare nivå. Det kan alltså vara ett tecken på begynnande demens, men det kan också ha andra orsaker, som stress eller läkemedelsbiverkningar. Personerna i vår studie hade deltagit i en annan studie på minnesmottagningen där de bland annat genomgick en kognitiv bedömning.

Att mäta ordproduktion

Det vanligaste och enklaste sättet att mäta hur väl man klarar av ett semantiskt ordflödestest är att räkna antal korrekta ord som producerats. Om man bara har papper och penna att tillgå kan det vara svårt att hinna anteckna vilka ord som sägs, men om man spelar in testet kan man göra en mer detaljerad analys och undersöka vilka strategier som används. Detta kan göras manuellt eller automatiskt med hjälp av språkteknologiska verktyg. Vid undersökningen av strategier brukar man fokusera på klustring, det vill säga hur man grupperar orden, och hur man växlar mellan olika grupper av ord. Klustring innebär produktion av en grupp relaterade ord, exempelvis husdjur (katt och hund) eller afrikanska rovdjur (leopard eller lejon). Växling antas kräva kognitiv flexibilitet och innebär en sökning efter och övergång till en ny subkategori när den tidigare är uttömd. Om man producerar många ord i varje kluster så är det ett tecken på en god semantisk förmåga, och snabba växlingar indikerar kognitiv flexibilitet och bibehållen exekutiv förmåga, där man med exekutiv förmåga menar komplexa kognitiva processer som till exempel förmågan att hålla information i minnet med syfte att slutföra en uppgift eller hur man organiserar och planerar ord, tankar och beteenden.

Ordproduktion över tid

Om du provade att komma på så många djur som möjligt under en minut när du började läsa artikeln, kanske du märkte att du började med de vanligaste djuren som hund och ko för att senare behöva ta till mindre vanliga djur som antilop och lemur. I början kommer orden utan större ansträngning, medan man senare aktivt måste börja leta i sitt ordförråd vilket kräver en större kognitiv insats. Det innebär också att produktionen av ord blir långsammare och långsammare. För att komma åt dessa olika processer har man i tidigare forskning undersökt hur antalet producerade ord fördelar sig över minuten, genom att till exempel jämföra de första trettio sekunderna med de sista trettio sekunderna. Då såg man att personer med kognitiv nedsättning skiljer sig från kontrollpersoner framför allt under de första trettio sekunderna, då de producerar färre ord – det verkar som att hitta vanliga djur, vilket går lätt och automatiskt för en frisk person, är svårare för en person med kognitiv nedsättning. Men om personerna har mycket subtila kognitiva nedsättningar är det inte säkert att det syns en skillnad i denna typ av analys. Vi valde därför att dela in resultaten i tiosekundersintervall och jämförde de olika intervallen. Vi tittade både på hur lång tid personerna var tysta mellan orden, och hur vanliga orden de sa var. För att ta reda på hur vanliga orden är tog vi hjälp av Språkbankens stora textsamlingar där vi kunde beräkna att exempelvis katt och hund är mycket mer frekventa än exempelvis leopard eller lejon. Vår analys visade att efter ungefär tjugo sekunder börjar personerna med lindrig kognitiv nedsättning att producera färre och mindre vanliga ord än kontrollgruppen, med längre pauser mellan orden. Denna skillnad var tydlig endast under just detta tiosekundersintervall, och stämmer överens med tidigare forskning som visat att personer med kognitiv nedsättning har svårare att komma på vanliga ord. Eftersom de inte kunde komma på så många vanliga djur fick de tidigare än kontrollgruppen gå över till den mer ansträngande processen att hitta ovanligare djur i sitt ordförråd.

Användning av resultaten

I vår studie kunde vi alltså visa att semantiskt ordflödestest är användbart även för att identifiera personer med subtil kognitiv nedsättning. I framtiden vill vi göra ännu mer detaljerade analyser av testerna, men det är också viktigt att se om resultaten blir desamma när man undersöker en större grupp personer (i vår studie deltog cirka 60 personer). För att denna typ av analys ska bli användbar för upptäckt av demens i ett tidigt skede krävs att vi kan visa att resultaten är konsekventa och tillförlitliga. Longitudinella studier med kontinuerliga uppföljningar, där man testar samma person vid flera olika tillfällen under en längre tidsperiod gör det möjligt att undersöka närmare när och hur i livet olika förmågor börjar försämras. En sådan pågående studie är populationsstudien H70 i Göteborg, där man följer personer från 70 års ålder och undersöker hur hälsan förändras över tid. Inom ramen för denna studie har vi nyligen börjat spela in ordflödestestet, och vi kommer så småningom att ha inspelningar från ungefär 1 000 personer. Detta ger en unik möjlighet att göra storskaliga analyser som så småningom kan leda till verktyg för bedömning av kognitiva nedsättningar inom vården.

 

Dimitrios Kokkinakis

Dimitrios Kokkinakis är docent i språkteknologi på Institutionen för svenska språket och forskare vid Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), Göteborgs universitet.

Kristina Lundholm Fors

Kristina Lundholm Fors är logoped och universitetslektor i lingvistik och logopedi vid Göteborgs universitet.