Ledare
2/2013

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

När det är sommar och semester läser många mer än normalt. Själv tycker jag att det hör till det bästa under sommaren att få ge sig tid att läsa, och göra det tillräckligt långa stunder för att verkligen sjunka in i sin bok. De långa ljusa nätterna, de lugna stunderna under dagen är som gjorda för läsning.

Många av oss lägger inte bara mer tid på läsningen under sommaren, utan vi läser också lite annorlunda på sommaren; mer skönlitteratur, men också lättare böcker, t.ex. deckare, kanske rentav kiosklitteratur. Så svarade åtminstone flera av mina vänner på Facebook, när jag frågade. Mina vänner läser en hel del på engelska, men också andra främmande språk, bl.a. för att det är bra för ordförrådet. Så gör även jag. Men hur många läser på sitt modersmål för att förkovra sig i det? Särskilt minoritetsspråkstalare, t.ex. finlandssvenskar, kan behöva några litterära vitaminsprutor för att komplettera vardagsspråket. För en minoritet kan den språkliga inputen bli mager utan hjälp från litteraturen. Glöm alltså inte den svenskspråkiga sommarlitteraturen!

Det finns folk som hyser misstro mot översatt litteratur. De tycker att översättningen förvränger bokens budskap. Flera av mina vänner skriver att de läser böcker i original om det bara är möjligt. Men är det inte lite synd att begränsa sig till att läsa bara på originalspråk? Om alternativen är att läsa böcker i original på språk man nätt och jämnt klarar att läsa och förstå, då en del av budskapet oundvikligen går förlorat, eller att helt undvika att läsa böcker på andra språk än de man behärskar tillräckligt väl, innebär det att man begränsat sin litteraturupplevelse. De flesta kan bara läsa en handfull olika språk, och då är det mycket litteratur som blir oläst. 

Visserligen är översättning en svår konst, men det är obefogat att tro att översättningar automatiskt förvanskar litteraturen. Det finns ju många skickliga översättare, som verkligen kan det här med att klä om en bok i ett nytt språk utan att budskapet påverkas eller ”som kan överföra verket så som författaren tänkt sig det till svenska för en svensk publik”, som den prisbelönta översättaren Niclas Hval uttrycker det. (Läs mer i notisen Årets översättning).

Men innan du tar itu med din nya deckare (som förhoppningsvis är på svenska) föreslår jag att du gläds åt den allra bästa semesterläsningen: nyaste numret av Språkbruk. Med artiklar om språk i alla tänkbara vinklar kan du njuta där i din hängmatta eller solstol en god stund. Språkbruk handlar denna gång om tvåspråkiga skolor, humaniora och bildning, översättning från arabiska och mycket annat. Krönikan tar upp det religiösa språket. Språkfrågor besvaras förstås också, som i alla nummer. Vi har dessutom anlitat Henrik Hu som versskribent. Där i din hängmatta kanske det passar extra bra att läsa  artikeln om Johanne och midsommarstänger?

Och när du har läst riktigt ordentligt kan du återvinna tidningen genom att ge den vidare till din sommargranne. För som prenumerant har du ju tillgång till alla artiklar på adressen www.språkbruk.fi och behöver inte längre spara dina tidningar i en pärm, om du inte vill.

Charlotta af Hällström-Reijonen
 

Charlotta af Hällström-Reijonen
Skribenten är chefredaktör för Språkbruk.

I denna tidskrift: 2/2013