LL = lättläst
4/2002

Maria Österlund

LL = lättläst

Maria Österlund ger i denna artikel en översikt över LL, alltså lättlästa texter som till form och innehåll har anpassats för personer med olika typer av lässvårigheter. Maria Österlund är redaktör på den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet.

Bokstäverna LL står för lättläst och används om en text som uppfyller vissa kriterier för att vara just det, lättläst. Med lättläst avses i det här sammanhanget inte vilken välskriven text som helst som är lätt att läsa. LL-text är avsiktligt skriven så att den är enklare än standardspråk.

En lättläst text är alltså enklare än en text på standardspråk både vad gäller ordförråd, uppbyggnad och innehåll. Texten kan vara skriven direkt i lättläst form eller vara en omarbetad version av en svårare text. Lättläst text kan vara skönlitteratur, facklitteratur eller kortfattad information i form av broschyrer eller informationsblad.

En lättläst text är ofta riktad till en bestämd målgrupp, men allmänt taget kan man säga att en LL-text är skriven i en form som gör den lättare att läsa och ta till sig för personer som har svårigheter att läsa eller förstå – eller både och.

Idén om lättläst har utvecklats i Norden sedan 1960-talet. Sverige var banbrytande. Där kom den första lättlästa boken ut 1968. Idag är det Centrum för lättläst som sköter största delen av det lättlästa i Sverige. Centrum för lättläst ger ut den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor, har ett eget förlag som ger ut lättlästa böcker (LL-förlaget), ordnar kurser i att skriva lättläst och sköter lättläst-tjänsten som arbetar med att skriva om till exempel myndigheters texter i lättläst form.

I Finland började man arbeta med lättläst information på 1970-talet. Den finska termen selko­kirjoitus började användas år 1970. Finska språkbyrån jämställde termen med den svenska termen lättläst. Den första finska LL-boken riktad till vuxna kom ut i början av 1980-talet.

Demokratisk grundtanke

Lättläst föddes som ett medel för att uppnå demokrati i samhället. Tanken var att alla människor har rätt att ta del av informationen i samhället för att på så sätt lära känna sina rättigheter och skyldigheter. Men eftersom det för en del människor är svårt eller omöjligt att ta till sig vanlig text behöver det finnas information, och skönlitteratur som erbjuder upplevelser, i en sådan form som också människor med särskilda behov kan ta till sig.

LL-böcker kan vara skrivna för vuxna eller för unga läsare, de kan vara skrivna direkt i lättläst form eller vara omarbetningar av t.ex. klassiker. På finska har det till exempel gjorts en LL-version av Kalevala. I Sverige har bl.a. PC Jersilds Barnens ö och Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan omarbetas till lättläst. I Svenskfinland har bl.a. Märta Tikkanen och Birgitta Boucht skrivit böcker direkt i lättläst form.

Vem behöver lättläst?

Det förekommer varierande siffror på hur stor del av befolkningen som behöver LL. Internationellt sägs det ibland att upp till tio procent av jordens befolkning skulle ha glädje av lättläst text. I Finland har man gjort en uppskattning av behovet av lättläst i olika åldersgrupper enligt följande:

  • barn och unga 4–8 %
  • personer i arbetsför ålder 4–6 %
  • personer över 65 år 10–20 %

Enligt den här kalkylen finns det i Finland mellan 200 000 och 350 000 personer (4–7 % av finländarna) som hör till målgruppen för LL. Vi som arbetar med LL räknar med att användarna finns i följande grupper:

  • olika handikappgrupper, bl.a. utvecklings­­störda, autister, afatiker, barndomsdöva
  • personer med läs- och skrivsvårigheter (dys­lektiker) och inlärningssvårigheter
  • åldringar (speciellt personer med demens och andra åldersbetingade sjukdomar)
  • personer med ett annat modersmål än svenska eller finska, t.ex. invandrare.

Det är dock bara en del av individerna i dessa grupper som använder eller behöver lättläst. För en del är LL-texter för lätta och för en del för svåra.

LL-material används också i rätt stor utsträckning i undervisningen i skolorna. Svenskspråkiga lågstadier använder t.ex. den lättlästa tidningen LL-Bladet som en inkörsport till tidningsläsning eller som material i olika samhällsämnen. Finskspråkiga gymnasier använder samma tidning i sin undervisning i svenska.

Hur skriver man lättläst?

Det finns inga absoluta regler för hur man skriver lättläst. En lättläst svensk text ska följa de allmänna grammatiska reglerna för god skriven svenska. Men utöver dessa finns det naturligtvis några saker man bör tänka på.

När man skriver lättläst gäller det först och främst att tänka klart. Det är näst intill omöjligt att skriva en lättläst text ifall man inte är helt säker på vad man vill säga.

Det är också bra att veta för vem man skriver när man skriver lättläst. Det här gör det lättare att anpassa texten till läsaren. Det finns inte något slags LL-standard, utan flera olika. En LL-text kan vara mycket enkel, lite svårare eller t.o.m. ganska svår, men ändå enklare än en motsvarande text på standardspråk.

Svårighetsgraden beror på för vem man skriver och vad man skriver om. En mycket komplicerad text kanske inte går att göra mycket lättläst utan att viktig information går förlorad. Men, visst har det gjorts LL-omarbetningar också av mycket svåra texter. År 2000 gjordes en lättläst broschyr som berättar om Finlands grundlag.

Allmänt taget kan man säga att en LL-text ska vara rak och logisk. Det är bra att använda rak ordföljd och undvika långa och krångliga meningar. Passiva meningar utan subjekt är inte att rekommendera. Vokabulären ska vara enkel, ifall man är tvungen att använda svåra ord bör de förklaras. Abstrakta ord och ordlekar ska man också se upp med. Det är bättre att säga direkt vad man menar. Det är bra att vara kortfattad när man skriver lättläst eftersom den som har svårigheter med läsandet skyr långa texter. Det lönar sig dessutom att försöka vara intressant så att texten inspirerar och motiverar till läsning.

Men det är inte bara språket som gör en text lättläst. Utseendet på textsidan eller publikationen spelar också en roll. Layouten ska vara så enkel och klar som möjligt, med så få störande moment som möjligt. Det är bra med bilder som stöder texten. Texttypen, den så kallade fonten, ska vara enkel och vanlig och gärna av något större format än i t.ex. dagstidningar.

Vem gör lättläst?

År 1984 grundades Social- och hälsovårdsorganisationernas LL-arbetsgrupp. Den har varit en viktig bakgrundsfaktor för arbetet med lättläst i Finland. I gruppen som idag verkar under namnet Selkokeskuksen neuvottelukunta finns en stor del av målgruppernas intresseorganisationer representerade.

I samband med att det svenskspråkiga LL-Center kom till år 2001, grundades också en motsvarande svenskspråkig LL-samarbetsgrupp. Dessa bägge samarbetsgrupper kommenterar genomförda projekt, kommer med initiativ till nya LL-projekt och hjälper till med spridningen av information.

De lättlästa nyhets- och aktualitetstidningarna LL-Bladet och Selkouutiset grundades år 1990. Då var det handikapporganisationerna Förbundet De Utvecklingsstördas Väl (FDUV) och Förbundet Utvecklingshämning (Kehitysvamma­liitto) som ställde upp som bakgrundkrafter. Dessa organisationer har fortsatt att vara aktiva på området. Det finska Selkokeskus grundades år 2000 och finns alltjämt under Förbundet Utvecklingshämnings tak. På motsvarande sätt är det FDUV som står bakom det bara ett år gamla LL-Center. Såväl LL-Center som Selkokeskus samarbetar dock med och betjänar alla som har intresse för lättläst, oberoende av grupptillhörighet.

Undervisningsministeriet har också en LL-arbetsgrupp som beviljar ekonomiska bidrag till den som producerar LL-litteratur och LL-kultur. Arbetsgruppen granskar manuskript och beviljar rätten att använda LL-symbolen som i Finland ser ut som en kombination av ett stiliserat S och en pil.

SB402_LL.jpg

 

 

 

 

Var hittar man lättläst?

Lättlästa böcker finns i större eller mindre utsträckning på de flesta bibliotek. På många biblio­tek har LL-böckerna en egen hylla, på andra kan de stå bland böckerna med stor stil eller bland den vanliga skönlitteraturen.

Det har kommit ut ungefär 150 lättlästa titlar på finska och ett drygt tjugotal på svenska i Finland. På LL-förlaget i Sverige utkommer över tio titlar lättläst varje år. FDUV:s bibliotek har en försvarlig samling svenska LL-böcker på sina hyllor.

Den lättlästa tidningen LL-Bladet, som utkommer varannan vecka, omfattar 8–12 sidor med de viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna och dessutom texter om kultur, sport och underhållning. Det går bra att prenumerera eller beställa ett provnummer hos LL-Center. LL-Center kan också hjälpa till när det gäller att förmedla LL-böcker eller LL-broschyrer. Den senaste lättlästa broschyren var ett samarbetsprojekt med Konsumentverket och den heter Goda råd om pengar.

Det finns lättläst material också på Internet. Portalen Papunet (www.papunet.net) har information både på och om lättläst. De svenska sidorna finns på adressen www.papunet.net/ll. Där hittar du också LL-Bladets webbupplaga.

 

Mera svensk information om lättläst:

LL-Center
Tölögatan 27 A 15
00260 Helsingfors
www.papunet.net/ll
www.lattlast.se
www.klartext.org
www.tpb.se/omwebb/lattlast/lattlast

 

Exempel på lättläst

Rösträtt och rätt till inflytande

Varje finsk medborgare som har fyllt aderton år har rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar. Om valbarhet i statliga val gäller vad som särskilt bestäms i denna grundlag.

Varje finsk medborgare och varje i Finland stadigvarande bosatt utlänning som har fyllt aderton år har rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar enligt vad som bestäms genom lag. Om rätten att i övrigt ta del i kommunernas förvaltning bestäms genom lag.

Det allmänna skall främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne.

(Ur broschyren Finlands grundlag som delades till alla hem år 2000)

Rätt att rösta

Varje finsk medborgare som har fyllt 18 år får rösta i riksdagsval, presidentval, EU-val, kommunalval och rådgivande folkomröstningar.

Utlänningar som är 18 år fyllda och bosatta i Finland har rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar.

 Ur LL-broschyren Makten är folkets som utgavs av LL-Bladet/Selkokeskus i samarbete med riksdagen år 2000)

Maria Österlund