Språket säger mycket om vem vi är och vem vi vill vara.

Tidigare i år hade vi (Therese Lindström Tiedemann och Sina Tezel) nöjet att få bjuda in till en språkworkshop för allmänheten i Sävja kulturcentrum i Uppsala. Workshoppen ville visa på hur viktigt och roligt det är med språk och hur flerspråkig världen men också staden Uppsala är.

Språk är något som vi använder för att kommunicera men språket är också ett sätt att upprätthålla och skapa sociala relationer. Språket säger mycket om vem vi är och vem vi vill vara, det är helt enkelt ett sätt att visa grupptillhörighet.

Språket har också en känslomässig sida som skapar kulturtillhörighet och därmed ger oss en identitet, en vi-känsla. Rädslan för språkförlust inom en folkgrupp kan i sin tur öka grupp- och kulturtillhörigheten och samhörighetskänslan.

Flerspråkighet är bra

Västvärlden har länge haft en rätt snedvriden bild av vad som är mer normalt – att vara enspråkig eller flerspråkig. Världen är väldigt flerspråkig. Många barn i världen växer upp med mer än ett språk i hemmet, och ibland ännu fler utanför dörren som de lär sig i unga år. De kanske inte lär sig att prata om allt på alla språk, för språken kanske används inom olika områden (domäner). Men barn kan lära sig många språk samtidigt. I dag vet vi dessutom att det här inte är ett problem. Det kan ibland ta lite längre tid för flerspråkiga barn att lära sig prata, men vissa tvåspråkiga barn pratar otroligt tidigt. Det finns också tecken på att tvåspråkighet eller flerspråkighet kan vara bra för den kognitiva utvecklingen.

Uppsala och Sverige, liksom hela Norden, är flerspråkigt. Det har Norden alltid varit, även om vi brukar glömma bort det. I Sverige har vi sedan länge talat svenska och samiska, men också finska, danska, norska och även jiddisch (cirka 400 år) och romani (cirka 500 år) har talats länge i Sverige. I dag listar Ethnologue online tretton olika språk i Sverige, och tjugotvå invandrarspråk.

Att läsa hieroglyfer och räkna på bambara kan vara ett sätt att lära sig hur roligt det är med språk, vilket deltagarna i en språkworkshop i Uppsala fick göra.
Att läsa hieroglyfer och räkna på bambara kan vara ett sätt att lära sig hur roligt det är med språk, vilket deltagarna i en språkworkshop i Uppsala fick göra.

Undervisning i 47 språk

Eftersom Sverige är generöst och erbjuder såväl modersmålsstöd i förskolan (d.v.s. det som i Finland kallas dagis) och modersmålsundervisning i skolan så finns det också ett tydligt erkännande av att det är viktigt att lära sig och utveckla sitt modersmål, men också en lite större chans att göra det även utanför hemmets domän. I Uppsala ger Modersmålsenheten (Uppsala kommun) stöd i 42 olika språk i nuläget och Språkskolan (Uppsala kommun) åker runt i skolorna och ger undervisning i 47 språk.

Språkövningar har visat sig vara ett sätt att öva samarbete och problemlösning.

Före vår workshop var vi i kontakt med de båda ovannämnda enheterna inom kommunen samt olika skolor för att få veta mer om antalet barn och elever med olika modersmål. Det kunde konstateras att flerspråkigheten och de olika språken är klart spridda över hela kommunen. Såväl invandrartäta områden som andra områden av Uppsala har 10–20 språk på skolor och förskolor. Exempelvis undervisas det i cirka 20 språk på Sunnerstaskolan och cirka 13 språk på Flogstaskolan. I Uppsalas förskolor har 22 procent av barnen annat modersmål än svenska (eller tillsammans med svenska).

Workshoppen avslutades med att de närvarande fick klura på språk. Vi lät deltagarna lista ut hur man läser hieroglyfer och räknar på bambara (ett språk som används som lingua franca på Mali). Dessutom fick de chansen att lära sig förstå tidsuttryck på estniska och att reflektera över hur de själva uttrycker tid på de språk de talar. Språkövningar som dessa har visat sig vara ett sätt att öva samarbete och problemlösning, förutom att få känna på hur roligt och intressant språk är.

Ett mångspråkigt Sverige

Efter att ha testat detta är vi ännu mer övertygade om att det behövs fler sådana här evenemang. Språk i allmänhet och våra modersmål i synnerhet är viktiga – vi behöver dem för att de är en del av vår identitet och kultur och de stödjer vår kognitiva utveckling. De är en del av mångas vardag. De är en del av Sveriges och Nordens historia och nutid. Parkvall (2016) sa: ”Vi bör dock komma ihåg att Sverige fortfarande är mer språkligt homogent än de flesta länder i världen, och dessutom mer enspråkigt än det var före 1809.” Vi tycker dock att vi framför allt bör komma ihåg att Sverige är flerspråkigare än många tror, och att detta gäller alla delar av Sverige och alla grupper i Sverige.

Vi behöver språk för att de är en del av vår identitet och kultur och de stödjer vår kognitiva utveckling.

Språkworkshoppen var en del av Språkvetenskapliga fakultetens arbete inom Uppsala universitets projekt Den goda staden. Den goda staden var ett kultursamverkansprojekt som universitetet drev hösten 2015 och början av våren 2016.