Mycket på g!
1/2019

Pia Westerberg

Mycket på g!

När vi i förra numret blickade bakåt – det var en hel del språk- och namnhistoria – handlar detta nummer mycket om språkförändring och vad som sker i svenskan just nu.

Monica Äikäs har undersökt den ökade användningen av prepositionen till. Säger du berätta för någon, till någon, eller kanske åt någon? Anna Maria Gustafsson har tittat på engelskans påverkan på den svenska pluralböjningen: avokador eller avocados? Gustafsson utförde en enkät för att få reda på hur mycket vi använder oss av s-plural. Läs hennes artikel på sidan 46.

Också i vokaluttalet kan det ske förändringar. Janine Strandberg har i sin forskning sett tecken på att uttalet av ö kan vara olika hos tvåspråkiga och enspråkigt svenska finlandssvenskar.

Det är onekligen spännande att vara språkvårdare i dag.

I dag talas det mycket om hur viktigt det är att tala ett demokratiskt språk.

Medan artiklarna ovan behandlar språket på mikronivå, tar demokratiagenten Barakat Ghebrehawariat oss till en makronivå när han definierar inkluderande språk i en intervju av Tove Lillsund. I dag talas det mycket om hur viktigt det är att tala ett demokratiskt språk. Men vad innebär det i praktiken? Ghebrehawariats ord och tankar om språklig demokrati ruskar om oss i vår självupphöjda godhet, en självgodhet som jag tror är rätt omedveten. Det handlar om gamla strukturer som gärna får rivas. Jag skäms för att jag inte riktigt förstått. Men Ghebrehawariat dömer inte, han vill på ett konstruktivt, rättframt och positivt sätt visa att det går att vara mer demokratisk i sitt språkbruk.

***

De finska och svenska språknämnderna röt till i ett par tidningsinsändare i höstas: Våra nationalspråk är hotade, engelskan får allt större inflytande på nationalspråkens bekostnad och något konkret måste göras. Domänförlusterna är ett faktum, både när det gäller svenskan och finskan.

I februari deltog jag i ett frukostmöte dit partisekreterarna bjudits in av språknämnderna för att diskutera vad man konkret kan göra åt domänförlusterna. På mötet konstaterade Johan Bärlund, ordföranden för Svenska språknämnden i Finland, att svenskan i Finland formellt har en rätt stark ställning, men att den i praktiken ändå är ganska svag, bland annat på grund av att finlandssvenskarna själva använder sitt modersmål alldeles för sällan utanför hemmet. Finlandssvenskarna gör sig själva en otjänst genom att växla till finska i tid och otid. Många finskspråkiga talar mer än gärna svenska. Vi måste inspirera och engagera finskspråkiga i vårt land, sade Bärlund.

I april är det riksdagsval i Finland, och på frukostmötet konstaterades det att vi måste få in det språkliga engagemanget och det språkliga perspektivet i det nya regeringsprogrammet. De språkliga domänförlusterna är så snabba att det är nödvändigt att klart och konkret formulera eventuella åtgärder också i ett regeringsprogram.

Pia Westerberg
Skribenten är chefredaktör för Språkbruk.