Olika skolämnen kräver olika språkstrategier
4/2015

Bianca Holmberg

Olika skolämnen kräver olika språkstrategier

Svenska litteratursällskapet, Helsingfors universitet, Institutet för de inhemska språken och Utbildningsstyrelsen ordnade ett seminarium med temat Språket som verktyg för ämneslärare i november. De två plenarföredragen hölls av Monica Axelsson, professor i tvåspråkighetsforskning med inriktning på svenska som andraspråk vid Stockholms universitet och Åsa af Geijerstam, filosofie doktor i lingvistik och lektor i didaktik med inriktning på svenska vid Uppsala universitet.

Monica Axelsson föreläste om språkutvecklande arbetssätt i olika skolämnen, framför allt de naturvetenskapliga.  Hon visade att det har fokuserats väldigt lite på den så kallade ämneslitteraciteten, det vill säga att texter inom olika ämnen måste läsas på olika sätt.

Inom matematiken måste eleverna kunna läsa mycket noga, och varje enskilt ord är viktigt för uppgiften. I kemin måste eleverna kunna förstå skriven och talad text, men även formler, figurer och så vidare. Inom historieämnet är förmågan att tolka mycket viktig – författaren ger sitt perspektiv som läsaren måste bedöma och tolka. Det här kräver att eleverna behärskar olika lässtrategier.

Åsa af Geijerstam föreläste om läsande och skrivande i naturvetenskapliga ämnen. Ordförrådet är den faktor som påverkar läsförståelsen mest. Det är varken de mest allmänspråkliga orden eller de mest ämnesspecifika orden (fackorden) som orsakar de största problemen, utan orden som finns mittemellan. Det beror på att läraren ofta förklarar fackorden, medan allmänspråkliga men abstrakta ord och allmänspråkliga ord som fungerar som termer inom ett visst ämne (som kalkyl, blandning, äng, karta) inte uppmärksammas på samma sätt i undervisningen, trots att eleverna kanske inte förstår dem.

Bianca Holmberg