Översättningarna av tv-program standardiseras
4/2019

Översättningarna av tv-program standardiseras

För närvarande utarbetas det en kvalitetsstandard för tv-översättningar i Finland. Språkbruk ställde några frågor kring detta till Eivor Konttinen, översättarredaktör på Yle.

Varför görs standardiseringen just nu?

– Initiativet kommer från Norge där AV-översättarnas organisation Navio tillsammans med Norges språknämnd utarbetade kvalitetskriterier för undertextning i fjol. Därefter följde Danmark exemplet, och nu är även Sverige nästan färdiga med sina rekommendationer. Eldsjälen bakom projektet är Navios representant Henrik W. Johnsen som har rest runt i olika länder för att få de lokala översättarföreningarna att haka på projektet. Hans vision är samnordiska och kanske till och med sameuropeiska kvalitetskriterier för undertextning.

Vad vill man åstadkomma med en standardisering?

– Framför allt vill man bekämpa påverkan från de anglosaxiska länderna där undertextning ofta är detsamma som programtextning för personer med nedsatt hörsel. Problemet med dem är att tempot är på tok för högt, vilket gör att tittaren inte hinner läsa texten. I Norden har vi sedan 1950–60-talet etablerade konventioner för god undertextning och det är dem vi vill värna. Standarden – när vi kommer så långt – ska förhoppningsvis bidra till att både enskilda översättare och översättningsbyråer kan motivera för beställare och uppdragsgivare vad som krävs av en kvalitativ undertextning så att godtyckligheten i branschen ska minska.

I juni 2019 lanserades projektet att skapa en standard för AV-textning i Finland. Bilden är från seminariet där projektet lanserades.

I juni 2019 lanserades projektet att skapa en standard för AV-textning i Finland. Bilden är från seminariet där projektet lanserades.

Kuva: Maarit Laitinen/Finlands översättar- och tolkförbund

Hur görs standardiseringen hos oss?

– I Finland startade projektet i juni 2019 på initiativ av Finlands översättar- och tolkförbund, Kieliasiantuntijat och Institutet för de inhemska språken. Under hösten har en arbetsgrupp sammanträtt en gång i månaden och kommit överens om kriterierna. Arbetsgruppen har bestått av representanter för översättarbyråer som gör undertextningar, vissa tv-kanaler och strömningstjänster, AV-översättarna (i praktiken Finlands översättar- och tolkförbunds tredje sektion) och Institutet för de inhemska språken. Vi hoppas kunna presentera och publicera rekommendationerna i slutet av januari 2020.

Hur samarbetar ni kring standardiseringen med Sverige?

– Vi kommer att bekanta oss med de sverigesvenska kriterierna och hänvisa till dem vid behov. I praktiken använder till exempel Yle undertextningar som är gjorda i Sverige, så med vissa små justeringar är de svenska undertextningarna också godtagbara i Finland. Svenskarna kommer att nämna i sina kriterier att det finns finlandssvenska kriterier som gäller i Finland.

Vem bestämmer vad som är god textning, dvs. hur ska/kan man standardisera tv-textningen?

– Vi har försökt engagera branschfolket så brett som möjligt och försökt få dem att delta i arbetsgruppen, och det har vi också lyckats bra med. Den slutliga bredden ser vi förhoppningsvis i slutet av januari 2020 då alla som är beredda att ta i bruk och förbinda sig till rekommendationerna undertecknar den slutgiltiga versionen av rekommendationerna. Då publiceras de också på nätet. Därefter inleds en process som leds av Finlands standardiseringsförbund som ska leda till att skapa en officiell nationell standard, som kommer att innehålla den finska standarden, den finlandssvenska standarden och finsk (eventuellt även svensk) programtextning för personer med nedsatt hörsel.

***

Frågorna ställdes av Pia Westerberg.