Rastlös läsning
3/2018

Pia Westerberg

Rastlös läsning

Vi lever i ett skriftsamhälle och vi vet att det skrivs och produceras mer text än någonsin tidigare. Den senaste upplagan av Svenska skrivregler börjar med rubriken Alla skriver! Men hur står det till med läsandet i dag?

Läser alla? Förmodligen. Men vad och hur läser vi i dag? Jag har länge haft en känsla av att mina vänner och bekanta läser mindre skönlitteratur nu än för några år sedan. Stämmer det, och vad beror det i så fall på? På jäkt och stress eller något helt annat?

Vi läser och lyssnar (här räknar jag med ljudböckerna) mer än någonsin, men dygnet har trots allt bara 24 timmar, och vi kan inte hinna med allt. Rastlösheten gör sig påmind på olika sätt, och jag vågar påstå att vår förmåga att koncentrera oss på en sak i taget under längre stunder har minskat drastiskt.

I dagens hetsiga värld är det är mycket som pockar på vår uppmärksamhet, och man anser sig kanske inte ha samma tid för bokläsande som förr.

Vi vet hur viktigt det är att vi högläser för barnen, och hur viktigt läsandet är för språkutvecklingen. Men hur är det med oss själva? I dagens hetsiga värld är det är mycket som pockar på vår uppmärksamhet, och man anser sig kanske inte ha samma tid för bokläsande som förr.

Jag ställde några frågor kring läsande på Språkbruks Facebooksida och bland mina vänner: Vad läser du helst när du nöjesläser (romaner, facklitteratur, tidningar etc.)? Har ditt skönlitterära läsande minskat de senaste åren? Om svaret är ja, vad tror du det beror på? Lyssnar du på ljudböcker? Om ja, varför?

Svaren jag fick var som väntat varierande och brokiga. Som någon klokt påpekade är det ofta de redan frälsta som svarar på sådana här frågor, och de som helt slutat läsa skönlitteratur vill kanske inte erkänna det ens för sig själva.

”Att jag läser mindre nu än för kanske 10 år sedan (fast jag då hade yngre barn) stör mig. Jag vill vara en läsande person men tycker bara att jag tröttnar så fort.”

Många av de som svarade framhöll att de läser lika mycket skönlitteratur som förr, men vissa berättade att de läser mindre, antingen på grund av tidsbrist eller för att de var alldeles för trötta om kvällarna för att ta sig an en roman. En del berättade också att de misstänker att de sociala medierna påverkar läsandet: ”En orsak är helt säkert att jag nuförtiden har Facebook, Instagram och hela världen i min mobil. Det blir så lätt att man fastnar där, utan att man egentligen vill det.”

En allmän reflektion var att koncentrationen blivit sämre överlag.

En allmän reflektion var att koncentrationen blivit sämre överlag; att man hellre ser en tv-serie än en film, eller att man hellre läser en tidningsartikel än en roman; ”för det är lätt att bara läsa en artikel eller två och sedan faktiskt lägga ifrån sig tidningen”.

Det finns otaliga plattformar och möjligheter för läsning förutom pappersboken: e-böcker, ljudböcker med mera. Ljudböckerna är populära hos många, och ofta gör man något annat medan man läser eller lyssnar på en ljudbok, t.ex. utför någon hushållssyssla eller kör bil: ”Jag började också lyssna på vägen till jobbet eftersom det ofta är trafikstockningar, och det då kändes som om man ändå fick något gjort när man stod där och väntade i trafikkön.” Multitasking, med andra ord, dagens honnörsord.

Många vill fortfarande avsluta dagen med en god bok, det tycks vara ett slags helig kvällsritual för ett flertal. Ibland kan det minskade skönlitterära läsandet också vara något tillfälligt:

”Mitt skönlitterära läsande har minskat kraftigt de senaste två åren. Anledningen är studier vid Uppsala universitet. Jag blev dock klar med studierna före sommaren och hade planerat att läsa två skönlitterära böcker. Jag hade dock ingen läslust så jag har läst barnens Kalle Anka-tidningar och Hänt extra. Men i vanliga fall när jag inte studerar så läser jag alltid någon skönlitteratur.”

Det här numret av Språkbruk innehåller en hel del skönlitterärt, varsågoda!

Pia Westerberg
Skribenten är chefredaktör för Språkbruk.