Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok
4/2018

Emma Sköldberg

Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok

Den nya upplagan av Svensk ordbok ska avspegla det samtida språkbruket, vilket inkluderar också språket i sociala medier och kontroversiella ord.

Just nu pågår arbetet för fullt med att uppdatera Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (eller SO som ordboken kort och gott brukar kallas). Målet är att ett underlag till en ny upplaga ska vara klart i slutet av 2019. Det säger sig självt att arbetet med att uppdatera en ordbok bestående av mer än 65 000 uppslagsord är en stor och krävande uppgift.

Tre ordböcker med snarlika namn

För den som inte riktigt kan skilja mellan Akademiens tre ordböcker – vilket är fullt förståeligt med tanke på deras snarlika namn – är SO definitionsordboken från 2009 som är fördelad på två band. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den blå ordlistan som av många utgör normen för stavning och böjning av modern svenska. Det tredje verket, Svenska Akademiens ordbok (SAOB), är en mycket omfattande historisk ordbok, som har som mål att beskriva svenskan från 1521 och fram till idag. De tre verken ingår i ordboksportalen svenska.se. På sajten, som är fritt tillgänglig, söker man i SAOL, SO och SAOB på en och samma gång och med hjälp av portalen framträder ordböckernas likheter och skillnader på ett tydligt sätt.

SO utgör en ingående beskrivning av moderna svenska ord. Tyngdpunkten ligger på ordens betydelse och användning, men där finns också t.ex. historiska uppgifter och ljudfiler så att man kan höra hur orden uttalas. Verket bygger på en omfattande orddatabas vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Den första upplagan av SO gavs ut som bok år 2009 och som app 2015. Huvudredaktör för verket var professor Sven-Göran Malmgren.

Nya förutsättningar

Det omgivande samhället har förändrats sedan den första upplagan av SO utarbetades och detsamma gäller förutsättningarna för ordboksarbete. Den första upplagan var t.ex. i första hand utarbetad för ett tryckt format. Numera är det digitala formatet dominerande och den nya upplagan kommer endast att publiceras elektroniskt. Redaktionen står således inför en rad utmaningar som är relaterade till hur man kan utnyttja det digitala formatet på bästa sätt. Med största sannolikhet blir också kommande upplaga tillgänglig via svenska.se och det påverkar både ordbokens innehåll och funktioner. Med tanke på att SAOL är mer normativ – och ska ge rekommendationer – finns det en poäng med att göra SO mer renodlat deskriptiv (beskrivande), inte minst för att Akademiens samtidsordböcker (SO och SAOL) då kompletterar varandra på ett tydligare sätt.

Vidare utgör skriftspråk hämtat ur tidningar och romaner en betydande del av den korpus (dvs. samling av språkmaterial) som låg till grund för den första upplagan av SO. Sedan dess har tillgängligt textmaterial i bl.a. Språkbanken ökat för varje år. Inte minst är det ofta vardagliga, talspråksnära språket som framträder i olika sociala medier närvarande på ett helt annat sätt. Förhoppningen är således att kommande upplaga ska spegla fler sorters språkbruk och ge en bredare bild av det språk som faktiskt används.

Nya och gamla ord

En central del i revideringsarbetet är förstås att granska listan med uppslagsord. Det centrala svenska ordförrådet är i grunden mycket stabilt och en klar majoritet av uppslagsorden från 2009 kommer att bestå. Ord som endast förekommer sällan i moderna texter riskerar dock att strykas. Utöver det kommer nya ord att ges plats.

Trots att utrymmet i en digital ordbok i teorin är oändligt kommer alltså vissa uppslagsord att mönstras ut. I ordboken från 2009 finns det t.ex. många ord som är försedda med etiketten ”något ålderdomligt”, ”ålderdomligt” och ”mindre brukligt” och frågan är om de ska vara med i en ordbok över modern svenska. Några exempel från det medicinska området på sådana ord är bröstkatarr (’luftrörskatarr’), fettsot (’sjuklig fetma’), fallandesot (’epilepsi’) och själssjuk (’som lider av själslig ohälsa’). Ordboksredaktörerna behöver inte vara så rädda för att mönstra ut den här typen av uppslagsord i SO om de vet att användarna får träff i historiska SAOB i samma ordboksportal.

Exempel på nya ord som lagts in i databasen inför nästa upplaga är crosstrainer, dumpling, funkofobi, prokrastinera, surfplatta, tjänsteperson (ett nyetablerat alternativ till tjänsteman, som förstås får vara kvar) och tvåhundrakronorssedel. Vissa av de nyinlagda orden är relativt nya för svenskans del medan andra har ökat i användning. Några uppslagsord, t.ex. twittra, kommer möjligen att upplevas som sedan länge etablerade, men utvecklingen går fort och det aktuella ordet var knappt etablerat när första upplagan arbetades fram.

Utöver rena uppslagsord kommer många nya språkprov i form av väletablerade sammansättningar att införlivas i själva ordboksartiklarna. Ett exempel är artikeln turism, som nu kompletteras med sammansättningar som charterturism, ekoturism, fisketurism, jaktturism, naturturism och sexturism. Dessa ord illustrerar bl.a. hur man kan turista eller vad man kan ägna sig åt. Ett annat fall är ambassadör, som kommit att användas i en rad olika sammanhang. Numera kan man vara ambassadör för en viss landsända, ett specifikt företag, en särskild aktivitet m.m. och detta framgår av nyinlagda språkprov som kommunambassadör, varumärkesambassadör och läsambassadör. Genom att göra också dessa sammansättningar sökbara – vilket är möjligt i ett digitalt format – blir även innehållet inne i ordboksartiklarna mer tillgängligt för användarna än det varit tidigare.

Kontroversiella ord

En ordbok som gör anspråk på att vara aktuell måste ha en förmåga att ge uppgifter om samtidens ordvalörer. Stor vikt kommer därför att läggas vid det som kan betraktas som kontroversiella ord i vid mening. Ordböcker har sedan länge granskats ur genusperspektiv men ytterligare kritiska perspektiv är nödvändiga.

SO-redaktionen strävar efter att ha alla de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning samt ålder) i åtanke i samband med arbetet. SO syftar på samma gång till att spegla det faktiska språkbruket och redaktionen kan inte låtsas som att vissa belastade ord (t.ex. bög, hora, invalid, ras och zigenare) inte förekommer i samtida texter. Redaktörerna strävar därför efter att ytterligare förbättra beskrivningen av ord som dessa och förtydliga signalerna till användarna om ordens laddning. Utöver detta beaktas i vad mån ord som bl.a. ras används i ordbokens s.k. definitionsspråk.

Principen är således att ord som har en viss förekomst i moderna texter ingår. Det betyder dock inte att laddade ord okritiskt återges eller används vid beskrivningen av andra uppslagsord (se t.ex. användningen av ras i definitionen av blandäktenskap i den första upplagan av verket). Ett annat exempel är substantivet mödomshinna med det betydligt yngre alternativet slidkrans. Bägge orden används i modern svenska och därför kommer såväl mödomshinna som slidkrans att upptas i åtminstone den andra upplagan av SO.

Språkexempel och annat inne i artiklarna

Det är lätt att stirra sig blind på förteckningen över uppslagsord. Med tanke på ordbokens kvalitet är det förstås minst lika viktigt vad som står om respektive ord och vilka exempel som ges. En del betydelsebeskrivningar m.m. i första upplagan av SO upplevs inte längre som rättvisande eller helt aktuella. Ett exempel är ordet tiggare, dvs. ”person som (huvudsakligen) livnär sig på att tigga”. I anslutning till betydelsen står det att ordet används ”mest vid beskrivning av äldre el. icke-svenska förhållanden”. Vidare ges exempel på hur ordet kan användas (tiggarstav, tiggarfölje och de blinda tiggarna vid vägkanten). Den bild som målas upp i ordboken för tankarna till äldre tider och stämmer inte särskilt väl med den situation som råder i Sverige idag. Artikeln behöver alltså uppdateras på flera sätt.

Många gånger är det just språkexemplen som behöver moderniseras för att SO ska vara i takt i tiden. Ordboksartikeln mesig med det i flera avseenden illa valda språkexemplet mesig tjejfotboll kan tjäna som illustration på detta. Just detta exempel har uppmärksammats i sociala medier och i tidningar, vilket i sin tur har lett till ett antal upprörda brev till redaktionen. Kontakten med användarna är givetvis viktig för ordbokens utveckling och detta försöker redaktionen kontinuerligt förmedla till dem som har hört av sig. Det är i detta sammanhang också viktigt att poängtera att redaktionen inte står bakom alla de åsikter eller värderingar som kan komma till uttryck i de exempel som ges. Det är emellertid uppenbart att ett enda illa valt språkprov kan stjälpa en hel artikel som för övrigt är väl genomarbetad, vilket gör att också sedan tidigare inlagda språkprov måste granskas ordentligt. 

Prioriteringar är nödvändiga

Mycket av innehållet i den första upplagan av SO håller hög kvalitet, men en hel del kan också förbättras. Svenska Akademien är en stark finansiär men projektets budget är ändå begränsad och redaktionen har behövt prioritera bland arbetsuppgifterna. Några uppgifter måste således skjutas på framtiden. Ett exempel är arbetet med de årtalsangivelser som avser första gången respektive ord eller huvudbetydelse påträffats i skrift. Tack vare att t.ex. äldre svenska dagstidningar blivit tillgängliga på webben skulle än mer tillförlitliga uppgifter i ordboksartiklarna kunna ges. Detta får emellertid stå tillbaka för andra uppgifter som redaktionen i nuläget uppfattar som mer angelägna, bland annat de som jag hittills har beskrivit i den här artikeln.

Den nuvarande redaktionen har ett viktigt arv att förvalta. Målet är emellertid att den andra upplagan av SO bl.a. blir mer deskriptiv, att den speglar flera sorters språkbruk, att fler perspektiv görs gällande och att ett flertal exempel moderniseras. Här finns det, som det har antytts ovan, mycket att göra!

Emma Sköldberg
Skribenten är docent och lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet och huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.