Samlad språkpolitik
11.3.2021

Pia Westerberg

Samlad språkpolitik

Vi finlandssvenskar klagar ofta över att folk inte vill tala svenska med oss, men i själva verket behärskar en miljon finländare svenska väl, vilket ofta glöms bort i samhällsdebatten. Det här och mycket mer kommer fram i Matti Räsänens språkpolitiska rapport för 2019.

Många blir kanske avskräckta av ordet politik, men det handlar om vår språkliga vardag och som vi alla påverkas av. Matti Räsänen menar att den språkliga diskussionen för ofta fastnar i debatten om obligatorisk skolsvenska i stället för att fokusera på vilken nytta man kan ha av kunskaper i svenska i vårt samhälle inom olika områden. Räsänens grepp i rapporten om ämnet är konstruktivt, han ser språkets möjligheter i stället för eventuella hinder.

Matti Räsänen är språkpolitisk koordinator på Institutet för de inhemska språken. Den språkpolitiska rapporten har blivit längre för varje år; från 19 sidor 2017 till 132 sidor 2019. Den finns tillgänglig på Språkinstitutets finska sidor (Kielipolitiikan vuosi 2019). Jag koncentrerar mig här på det han skriver om svenskan, men de andra språken (finska, samiska, teckenspråk och romani) får också mycket utrymme.

Ämnen och teman som diskuteras är bland annat debatten om ett återinförande av obligatoriskt studentprov i svenska. Diskussionen är – som så ofta nuförtiden – polariserad. Räsänen presenterar också projektet Språkambassadörerna (se presentation av projektet i Språkbruk 4/2019). Ambassadörerna har finska som modersmål och de besöker finska skolor för att berätta vilken konkret nytta de personligen har haft av att kunna svenska.

Den svenska skolan får överlag mycket utrymme i rapporten. År 2019 öppnades Svenska gården i Lahtis, ett svenskt skolcentrum som många i Lahtis längtat efter. Antalet svensk- och tvåspråkiga ökar stadigt i staden och skolan lockar även elever från grannkommunerna, bland annat från Hollola och Orimattila.

Ett samhälle i förändring

Något som däremot inte var så positivt under 2019 var att den hundra år gamla Svenska skolan i Varkaus lades ner. Orsakerna till nedläggningen var dålig ekonomi och få elever. Men många Varkausbor saknar den gamla skolan som också uppfattades som ett fint kulturarv och som en självklar del av stadens historia. Räsänen påpekar att nedläggningen av den svenska skolan i Varkaus också på ett allmänt plan avspeglar samhället i förändring och den strukturomvandling som präglar vår samtid. Många faktorer påverkar våra kommuner i dag, bland annat ekonomin, en allt större utflyttning och en skev åldersstruktur. Allt detta påverkar givetvis även svenskan.

I rapporten behandlas även flera andra skolor, bland annat Svenska skolan i Salo och de svenska skolorna i Hyvinge och Tavastehus. Planerna på en nordisk skola i Helsingfors har funnits i flera år och den diskuteras också i rapporten, men det finns ännu en del praktiska och administrativa faktorer att reda ut innan man kan gå från ord till handling och starta en nordisk skola.

Också resursproblemen inom den svenska småbarnspedagogiken diskuteras i rapporten, liksom den utredning som Gun Oker-Blom gjort om den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och den svenska utbildningen på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet. Oker-Bloms utredning ska ge en helhetsbild av bland annat utvecklingsbehoven inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och utbildningen.

Tvåspråkigheten är en rikedom visar kocken Michael Björklund när han lagar smoothie tillsammans med finska gymnasieelever i Kokkolan suomalainen lukio.

Kuva: KESKIPOHJANMAA/Ulla Nikula

Laga smoothie med Micke Björklund

Matti Räsänen bidrar i rapporten med konkreta förslag till språkinlärning; varför inte lära sig svenska genom exempelvis en rolig hobby? Nyttan av att kunna svenska är en central fråga. Vore det inte bra att koncentrera svenskundervisningen till den praktiska undervisningen och kunskapen?

Varför inte lära sig svenska genom exempelvis en rolig hobby?

Språkbad i dess olika former dryftas också, och det berättas bland annat att många finskspråkiga beväringar rycker in i Dragsvik för att lära sig svenska.  Under rubriken ”Kyökkiruotsia” berättar Räsänen om kändiskocken Michael ”Micke” Björklund som besöker finska skolor för att lära eleverna laga smoothie på svenska. Björklund blandar hämningslöst in finska ord, och hans besök blir ofta en stor succé i och med Björklunds generösa och pedagogiska grepp. Björklund får själv leta efter finska ord och pratar på trots att allt inte är hundraprocentigt grammatiskt korrekt, och han sänker därmed tröskeln för eleverna att tala svenska. Man behöver inte kunna ett språk perfekt för att våga tala!

Övriga teman i den svenska delen är till exempel de finska högskolestuderandenas svaga kunskaper i svenska, sjuk- och hälsovården på svenska samt konst, konstkritik, teater och körsång.

Det som betonas rapporten igenom är nyttan med svenskan. Den språkpolitiska rapporten är unik i sitt slag och varje politiker borde ta del av rapporten. Här finns nämligen allt samlat, med länkar till källorna om man vill läsa mer.

Räsänens årliga språkrapport är en mycket ambitiös översikt över språkens ställning i Finland. Den blir aldrig en torr uppräkning över vad som hänt under året, utan Räsänen ger en analytisk och aktuell överblick över den språkpolitiska situationen. Genom hela rapporten löper en klar röd tråd.

Pia Westerberg
Skribenten är redaktionssekreterare för Språkbruk. Foto: Pia Pettersson