Skona oss från överflödiga textmassor
1/2007

Mikael Reuter

Skona oss från överflödiga textmassor

En liten notis i tidningen i början av mars visste berätta att världen i fjol producerade så mycket digital information att mängden motsvarade tre miljoner gånger all den information som finns i alla böcker som har getts ut hittills. Om all årets information hade getts ut i bokform skulle böckerna staplade på varandra ha nått tolv gånger fram och tillbaka till solen.

Nu var allt detta inte skriven information utan också – och kanske framför allt – bilder och ljud. Men ändå säger det något om hur mycket text som produceras i dag. Den sköljer över oss alla både i tryckt form och som e-post med bilagor, webbtexter m.m. Allt fler förväntas läsa allt mer, och allt fler förväntas skriva allt mer, också i yrken där skrivande knappast tidigare förekom.

Som det framgår av Sonja Vidjeskogs rapport från ett nordiskt klarspråksmöte är den klassiska Wellanderska uppmaningen ”skriv kort” inte alltid nödvändigtvis befogad. Alltför kort kan ibland bli svårförståeligt. Men på makroplanet gäller uppmaningen. Det skrivs för mycket. Nu tänker jag förstås inte på skönlitteratur (fast också där kan saken förstås diskuteras), utan på utredningar, rapporter, propositionstexter, lagtexter, föreskrifter – och i hög grad också allmän information av olika slag. En arbetstagare har i dag allt mindre tid att syssla med sitt produktiva egentliga arbete. Tiden går åt till att läsa rapporter, skriva rapporter, redovisa hur arbetstiden har använts, förbereda utvärderingar, genomföra utvärderingar, följa upp utvärderingar. Till och med daghemsföreståndare klagar över att de knappast hinner ägna sig åt barnen på grund av kraven på skriftlig rapportering.

Visst är det viktigt för demokratin att kommunikationen fungerar, att beslut bereds ordentligt och att myndigheternas verksamhet kontrolleras genom att de åläggs att rapportera. Men allt har sina gränser. Man behöver inte producera texter som är så långa att ingen i praktiken läser annat än sammanfattningen.

”Too many notes”, sa Salieri om Mozarts musik, enligt filmen Amadeus. ”Too many words” kan vi säga om nästan alla texter som i dag produceras så lekande lätt bland annat genom återanvändning av egna och andras gamla texter.

Ge oss korta, koncisa och relevanta texter. Skona oss från överflödiga textmassor som bara stjäl vår tid, vår koncentrationsförmåga och våra möjligheter att ägna oss åt det väsentliga.

Mikael Reuter