Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor
2/2019

Caroline Elgert

Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor

Synen på språkrådgivning förändras och påverkas av politik och ideologi, Estrids bokklubb har hittat ett sätt att nå unga läsare och våra hjärnor uppskattar inte multitasking men gillar texter på papper. Allt det här handlar om hur språket når fram, vilket också var temat på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.

Temat för årets språkvårdsdag på Hanaholmen var Hur når vi fram med språket? Tänka, berätta, förklara. Språket är ju ett av våra viktigaste redskap för kommunikation och inlärning, och därför är det speciellt viktigt att värna om språket på olika sätt.

Man kan ge språkråd med utgångspunkt i olika perspektiv. Så här kanske en stilistiker skulle svara. Maria Bylin föreläste om språkliga rekommendationer på språkvårdsdagen.

Man kan ge språkråd med utgångspunkt i olika perspektiv. Så här kanske en stilistiker skulle svara. Maria Bylin föreläste om språkliga rekommendationer på språkvårdsdagen.

Kuva: Pia Westerberg

Språkråd som ingång till bredare kunskap

Maria Bylin från Språkrådet i Sverige berättade om språkliga rekommendationer som färskvara. Språkrådets frågedatabas Frågelådan uppdateras just nu för att motsvara användarnas och Språkrådets syften. Både de som jobbar med språk och allmänheten vill ha snabba och välmotiverade råd medan Språkrådet vill ge råd som ingång till bredare kunskap, kommunicera värdet av normerat språk men också tolerans för variation utanför skriftstandarden. De direkta uppmaningarna och formuleringarna som ”det heter” skrivs om till formuleringar som ”vi rekommenderar”. De gamla svaren, ofta med krav på förhandskunskap, byts ut till enklare svar med hänvisningar till allmänna mönster. Det ska vara snabbt och lätt att hitta råden, men samtidigt lätt att få fördjupad information. Alla frågor har dock inte direkta svar. Till exempel har nedsättande eller laddade ord inte alltid ett neutralt alternativ. Sådana fall handlar i grund och botten om politiska och ideologiska frågor, så det kan då vara bra att fundera på hur gruppen vill benämnas, vilket sammanhanget är och vilka associationer ordet skapar.

Då språkbruket eller den vetenskapliga grunden förändras måste även rekommendationerna göra det.

Det är också viktigt för språkvården att följa den språkliga utvecklingen. Då språkbruket eller den vetenskapliga grunden förändras måste även rekommendationerna göra det. Bylin sammanfattade sitt föredrag med ”Den statliga språkvården måste vara konservativ och rådgivande, men helst varken mossig eller beskäftig”.

Snabb, kort och enkel väg till unga läsare

Digitaliseringen har fört med sig många nya möjligheter, också för unga läsare. Sanna Sofia Vuori, barnkulturarbetare och författare, presenterade Estrids bokklubb, som är en webbaserad videoserie där barnen får stå i huvudroll, både som intervjuare och bokpratare. Målet för Estrids bokklubb är att hitta den snabbaste, kortaste och enklaste vägen för att nå unga läsare. För den snabbaste vägen valdes internet och Youtube, kortaste vägen att det är barn som själva intervjuar och enklaste vägen genom spridning i skolor. Många skolor visar programmen på lektioner och använder sig av det pedagogiska materialet som innehåller uppgifter och frågor. Nästa utmaning är att nå ut till finskspråkiga skolor och barn, och därför kommer nästa säsong att bli tvåspråkig.

Vuori underströk att det är viktigt med läsförebilder och att barn gör bra intervjuer med intressanta människor. Estrid, som nu är 13 år, intervjuar barnboksförfattare och illustratörer, medan de andra barnen diskuterar gästernas böcker. Gästen och Estrid diskuterar fritt utifrån frågor som Estrid, barnen och de vuxna producenterna på förhand tänkt ut. Bokpratarbarnen får komma till studion för att titta, prata och berätta fritt om böckerna. Det viktigaste är ändå en trevlig stämning och att det är intressant och roligt, vilket också förmedlas till tittarna.

Hjärnan gillar papper

Störande miljöer, skärmar och multitasking påverkar oss i en större utsträckning än vad vi kanske tror. Tomas Dalström, hjärnvetare och grundare av företaget Very Important Brains, föreläste om hjärnan i koppling till arbete, prestation och uppmärksamhet. Att läsa på papper sänker vår kognitiva stress och ökar uppmärksamheten, medan läsning på skärm har motsatt effekt. Vår frekventa telefonanvändning har i sin tur lett till att hjärnan tror att det är ett livsviktigt beteende, och upprätthåller det – så ofta som var femte minut tittar vi i genomsnitt på telefonen. Vid multitasking, växling mellan arbetsuppgifter eller andra slags avbrott och störningar kan produktiviteten minska med 40 procent och det kan ta upp till 25 minuter att mentalt komma tillbaka innehållsmässigt. Det gäller inte bara skrivande, utan allt som kräver koncentration, fokus och uppmärksamhet. Hjärnan skulle då må bäst av att vara i en miljö med lugn och ro.

Att läsa på papper sänker vår kognitiva stress och ökar uppmärksamheten.

Men hur kan vi då förändra vårt beteende? För arbete och vardag kan man skapa regler som att man inte får använda telefonen på möten eller vid matbordet. På arbetsplatsen kan man använda tysta rum eller försöka jobba hemma med mer krävande arbetsuppgifter. Dalström förespråkar även användningen av ett mantra: när du till exempel märker att du är på väg att titta på mobilen kan du tänka ”stör inte, jag arbetar”. Ju mer detta upprepas desto naturligare blir det nya beteendemönstret.

Dalström slutade föredraget med att påpeka att det aldrig har varit lättare att misslyckas med att ta hand om sin hjärna. Samtidigt har det aldrig varit lättare att lyckas, för den som förstår hur hjärnan fungerar och använder den på ett hälsosamt sätt.

Andra föredragshållare under språkvårdsdagen var översättaren Ilkka Voimäki som pratade om problem vid översättning av akronymer och initialförkortningar, myndighetsspråkvårdaren Maria Fremer som presenterade myndighetsspråk och klarspråkssamarbete och Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap, som berättade om språket i finlandssvensk barn- och ungdomslitteratur.

Sydkustens Ordkonstskola fick Hugo Bergroth-priset 2019

Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro tilldelades Sydkustens Ordkonstskola på språkvårdsdagen. Prismotiveringen löd: ”Sydkustens ordkonstskola har inspirerat barn till att leka med ord genom sin undervisning i ordkonst, turnerande utställningar som Ordboet och ordkonstläger. Ordkonsten, som en del av den grundläggande konstundervisningen, har spridit sig i Svenskfinland tack vare Ordkonstskolans målmedvetna och kreativa arbete och ordkonstledare utbildas nu på olika håll enligt det koncept skolan byggt upp.

Ordkonstskolan gör ett utmärkt och mångsidigt arbete kring språk och visar att man med språk och fantasi kan skapa nya världar och dessutom synliggör skolan sitt arbete mycket bra. Skolan gör ett utmärkt arbete med både barn och vuxna, allt från sina ordkonstkurser för barn, lärarhandledningar kring projekt och barnböcker samt ordkonstledarutbildningar för vuxna som skolan ordnar i hela Svenskfinland.”

Hugo Bergroth-sällskapet delar också vissa år ut en språksporre för att lyfta fram duktiga och entusiastiska språkbrukare eller språkliga inspiratörer. Årets språksporre på 1 000 euro gick till programledarna på Yle X3M Simon Karlsson och Märta Westerlund, som ”är intressanta för sin målgrupp och fångar upp svenskspråkiga unga i en krävande mediemiljö. De har ett gott språk och deras personliga stil visar också en språklig identitet som är färgad av uppväxtmiljöerna i Pargas respektive Västnyland. Simon och Märta och deras glada kommunikation i radio och på sociala medier är en klart bidragande orsak till att många finlandssvenska unga följer Svenska Yle.”

Pristagarna utses av Hugo Bergroth-sällskapets styrelse i samråd med en prisnämnd, vars ordförande 2019 är professor Jan-Ola Östman. Priset finansieras av Svenska kulturfonden och har delats ut sedan 1993.

Caroline Elgert
Skribenten är praktikant på Institutet för de inhemska språken. Foto: Sonja Holopainen