Språkfrågor
2/2013

Språkfrågor

Snedstreck

Fråga: Kan man använda snedstreck, t.ex. och/eller, i löpande text?

Snedstreck ska helst inte användas i löptext. Det kan användas vid platsbrist i t.ex. tabeller och blanketter i betydelsen ’per, om, i’ (100 km/tim) och i betydelsen ’eller’ (deltar/deltar inte) samt i uppgifter om datum, tidskriftsnummer osv. (3/5 2013, Språkbruk 2/2013).
Uttrycket och/eller kan ofta ersättas med ett enkelt eller. Om man måste få fram att det är fråga om ’a eller b eller båda’ kan det vara säkrast att uttrycka sig på ett helt annat sätt, t.ex. Du kan välja antingen a eller b eller både a och b.


Bindestreck eller inte?

Fråga: Ska det vara bindestreck när två vokaler följer efter varandra i ett ord, t.ex. i energi-innehåll?

Nej, i svenskan sätts inget bindestreck ut vid vokalmöte, trots att finskan har det (kuorma-auto). Skriv alltså energiinnehåll.

 

Budget

Fråga: Hur böjs ordet budget?

Budget böjs en budget, budgeten, flera budgetar. Pluralformen budgeter tas upp som en alternativ form med beteckningen äv. i Svenska Akademiens ordlista. Det innebär att detta alternativ rekommenderas i andra hand, medan budgetar är förstahandsalternativet.

 

Ab och Oy

Fråga: Jag undrar när man ska skriva Ab och när Oy i en svensk text som handlar om finska aktiebolag.

Principen är att Oy eller Ab (eller båda) hör till aktiebolagets namn som finns i företagsregistret. Man ska alltså inte översätta Oy till Ab. Vissa företag har bara Oy, andra har både Oy och Ab och en del har bara Ab. Vill man vara säker på vad ett företag heter bör man kontrollera namnet i företagsregistret.

 

Förkortningar

Fråga: Hur förkortas följande ord: dagar, timmar, minuter och sekunder?

Dagar kan förkortas dgr, timmar förkortas tim eller tim., minuter förkortas min eller min. och sekunder förkortas sek eller sek. För timmar och sekunder används också förkortningarna h och s,som är mer tekniska, internationella förkortningar.

 

Mauritius

Fråga: Hur uttalas Mauritius på svenska?

Det förhärskande uttalet tycks vara [mau’ri:tsius] med ett s efter t. Uttalet [mau’ri:tius] utan s anges dock som alternativ i vissa ordböcker. (Observera att trycket ligger på stavelsen ri.)

 

Barn

Fråga: Är det korrekt att använda pronomenet det om ett barn, t.ex. i satsen Gunga barnet i din famn, krama det?

Ja, det är korrekt att beteckna ett barn med det och att böja adjektiv som hör ihop med barn i neutrum: Barnet har varit sjukt. Enligt Språkriktighetsboken går utvecklingen troligen mot att man börjar undvika neutrumböjningar och pronomenet det, men än så länge är det fullt gångbart.

 

Våda och vånda

Fråga: Jag undrar om det heter vådan av att vara storasyster eller våndan av att vara storasyster.

I ordböckerna hittar man uttrycket vådan av att göra något, och betydelsen är 'faran eller risken med något' eller 'den skadliga följden av något'. Exempel: vådan av att gå utan mössa mitt i vintern. Tydligen har det skett en sammanblandning så att man börjat använda vånda på samma sätt men med en lite annan betydelse, närmast 'plåga' (ex. våndan av att oroa sig), men detta uttryck tas än så länge inte upp i några ordböcker. Däremot finns det andra uttryck med vånda, t.ex. under stor vånda, känna vånda inför något, efter mycken vånda osv. Det skulle t.ex. kunna heta: det är en vånda att vara storasyster.

 

Ännu

Fråga: Är det en finlandism att säga han fick ännu en julklapp?

Nej, det är inte en finlandism att säga ännu en julklapp. I allmänhet ska ännu inte användas i betydelsen 'ytterligare' (alltså INTE *Han åt ännu efterrätt), men i kombination med en eller ett går det bra.

 

Fest på rester

Fråga: Finns det något bra svenskt ord för finskans rääppiäiset?

Restfest är ett ord som kan användas på svenska. Man kan naturligtvis också omskriva och säga t.ex. att man har fest på sådant som blivit över från någon tillställning.

 

Begäran

Fråga: Är det någon skillnad på en framställan och en framställning?

Nej, framställan och framställning är synonyma i betydelsen ’formell begäran eller formellt förslag’. I plural används endast framställningar.

 

Bör

Fråga: På en skylt står följande text. Finska: Matka maksettava ennen laiturialueelle menoa. Svenska: Resan bör betalas innan man kommer till området. Engelska: The fare must be paid before entering the platform. Kan det faktiskt vara korrekt att använda verbet bör på svenska här?

Nej, det är uppenbart att det borde stå ska på svenska. Det är ju helt tydligt fråga om ett påbud, och i sådana fall används ska eller måste. I Finland används bör ofta felaktigt i denna betydelse, men den egentliga betydelsen av bör är en kraftig rekommendation, ’ska om möjligt’.

 

Äga skog

Fråga: Ordet omistusmuoto i fråga om skogsägande översätts i skogskretsar med ägoform. Skog kan ägas av privatpersoner, samfällda skogar, dödsbon osv.  Jag har dock fått den uppfattningen att man i Sverige använder ägarform. Är detta riktigt?

I Svenskt lagspråk i Finland påpekas att förledet omistus- ska översättas med ägar- eller ägande-, inte ägo-. Det blir alltså ägarform eller ägandeform. Förledet är då bildat till verbet äga eller verbalsubstantivet ägande.
Det finns visserligen också sammansättningar där förledet ägo- används, t.ex. ägogräns, ägorätt, ägoskifte, men då är förledet bildat till substantivet en äga, ägor 'stycke mark som egendom', fi. tilus.

 

Dos och dosering

Fråga: Heter det en stor dos eller en hög dos (läkemedel) och en liten dos eller en låg dos? Och vilka adjektiv används tillsammans med ordet dosering: stor och liten eller hög och låg?

Både hög (låg) dos och stor (liten) dos används om mediciner. Det verkar finnas en betydelseskillnad i den meningen att hög (låg) dos innebär en viss jämförelse (ex. en för hög dos medicin; även en låg dos hjälper), medan stor (liten) dos kan användas mer absolut (hon tog en liten dos medicin). Kanske det är därför som stor (liten) dos används när det är fråga om annat än mediciner o.d.: en stor dos humor, en liten dos ironi.
När det gäller dosering används nästan enbart hög (låg). Ex.: Först vid höga doseringar har läkemedlet effekt.

 

Vad gör en sponsor?

Fråga: Heter det sponsra eller sponsorera, sponsring eller sponsorering?

Språkvården rekommenderar sponsra och sponsring. Sponsorera fanns med i en tidigare upplaga av Svenska Akademiens ordlista, men numera finns endast sponsra, och det är också detta ord som används i praktiken.

 

I farstun

Fråga: Vad heter tuulikaappi på svenska?

Om man avser utrymmet mellan entrédörren och entréhallen kan ordet vindfång användas på svenska.

 

Hälsa välkommen

Fråga: Om man tilltalar en person med ni, ska man då säga välkommen eller välkomna, var så god eller var så goda?

Om det är fråga om en person ska man säga välkommen och var så god i singular.

 

Skrinna

Fråga: Heter det jag skrinnar eller jag skrinner?

I modernt språkbruk är den korrekta böjningen skrinnar, skrinnade, har skrinnat. (Dessutom kan man naturligtvis tala om att åka skridsko.) Böjningen skrinner, skrann, har skrunnit är en äldre böjning som fortfarande förekommer regionalt i finlandssvenskan.

 

Läkare

Fråga: Heter det en bra läkare eller en god läkare?

Man kan säga både en bra läkare och en god läkare, men en bra läkare är mycket vanligare i bruket.

 

Teknik – teknologi

Fråga: Jag har alltid skrivit tekniska innovationer, men nu har jag fått höra att det borde heta teknologiska innovationer. Vilket är korrekt?

Du kan lugnt fortsätta att skriva tekniska innovationer. Av hävd avser teknik den praktiska tillämpningen (tekniska metoder), medan teknologi är något man sysslar med inom forskning och undervisning (läran om tekniken). Det måste dock sägas att skillnaden mellan teknik och teknologi inte kan upprätthållas i alla sammanhang. Det heter till exempel språkteknologi trots att det är fråga om praktiska tillämpningar.

 

Registrerad förening

Fråga: Hur ska förkortningen för registrerad förening skrivas, rf eller r.f.?

Vi rekommenderar att registrerad förening förkortas rf (utan punkter) eftersom detta skrivsätt används i föreningslagen. Om en existerande förening är registrerad som r.f. med punkter hör dock punkterna till namnet och ska sättas ut, åtminstone i officiell text.

 

Förkortningar

Fråga: Hur förkortas och dylikt och på grund av?

I Svenska skrivregler (punkt 10.10) ingår en lista över vanliga förkortningar i svenskan. Där står att och dylikt förkortas o.d. och på grund av förkortas p.g.a. Det senare uttrycket kan dock gärna skrivas ut i löpande text.

 

Vad eller vilket

Fråga: Är det korrekt att säga Vad är mitt personnummer? och Vad är tecknen på den nya trenden? eller borde man använda vilket respektive vilka i stället för vad?

Det interrogativa pronomenet vad är neutrum singular, så det passar bra i exemplet Vad är mitt personnummer? Men vad kan också användas mer självständigt så att det inte avser ord som står i neutrum singular: Vad gör han? Vad är klockan? Vad är en partigrupp? Därför kan vad också användas i fall som Vad är tecknen på den nya trenden? I själva verket blir det en lite annan betydelse om man säger Vilka är tecknen på den nya trenden? I det fallet väntar man sig en uppräkning av de enskilda tecknen, medan man i det förra fallet i högre grad tänker sig tecknen som en helhet (= Vad finns det för tecken på den nya trenden?) Den här skillnaden blir ännu tydligare i ett exempel som Vad är Genèvekonventionerna? Där väntar man sig allmän information om Genèvekonventionerna. Frågar man däremot Vilka är Genèvekonventionerna? tänker man sig en uppräkning av de enskilda konventionerna.

 

Lever nu

Fråga: Heter det nulevande i ett ord eller nu levande i två?

Vi rekommenderar särskrivning: nu levande. Det sammanskrivna uttrycket nulevande förekommer visserligen men tas inte upp som ett ord i ordböcker. Varken nulevande eller nu levande finns med på listan över sammanskrivna och särskrivna uttryck i Svenska skrivregler. Detta tyder på att uttrycket helt enkelt betraktas som en normal särskriven kombination av nu och levande. Särskrivet nu levande är också mycket vanligare i bruket än sammanskrivet.

I denna tidskrift: 2/2013