App

Fråga: Hur böjs ordet app?

App ären förkortning av eng. application, och ordet böjs en app, appen, flera appar, de där apparna. Det svenska uttalet är [app].

Ämne med effekt

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till vaikuttava aine, alltså ett ämne som har effekt t.ex. i läkemedel?

På svenska kan man använda verksamt ämne, verksam beståndsdel eller aktiv substans.

Många små bröder

Fråga: Hur böjer man lillebror och lillasyster i plural?

De vanligaste pluralformerna är småbröder och småsystrar. Dessa former finns med i Svenska Akademiens ordlista, men de tas upp som separata uppslagsord, inte som pluralformer till lillebror och lillasyster. I någon mån används också lillebröder och lillasystrar. Det senare ordet nämns i Svensk ordbok som pluralform till lillasyster.

Folk som ger svar

Fråga: Kan ordet respondent användas om personer som svarar på enkäter, det som kallas vastaaja på finska?

Den enda betydelse av ordet respondent som tas upp i ordböcker är ’person som försvarar sin akademiska avhandling vid disputation’. I praktiken används ordet dock i någon mån också i samband med enkäter. Det är naturligtvis möjligt att detta bruk blir vanligare i framtiden, men i dag rekommenderar vi i första hand ord och uttryck som intervjuperson, deltagare, de tillfrågade, de intervjuade.

Spädbarn

Fråga: Baby eller bebis, vilken form är det egentligen som gäller? Och hur blir det i plural?

Den vedertagna skriftformen är baby, uttalat [be:bi] eller [beibi]. Dessutom finns det flera vardagliga variantformer: bebis, bäbis och bebi. Regelrätta pluralformer av baby är babyar och babyer, men oftare används formerna bebisar eller bäbisar.

Blunda

Fråga: Vad finns det för synonymer till blunda? Man ska väl inte tala om att sätta fast ögonen?

Man kan tala om att sluta ögonen, i vardagligare tal även om att stänga ögonen. Men sätta fast ögonen är en finlandism som det är bäst att undvika.

Ansvaret tynger

Fråga: Är det någon skillnad på att ansvara för någonting och att svara för någonting?

I många fall är ansvara för och svara för utbytbara. Exempel: Vem ansvarar/svarar för följderna? Men det finns fall där man helst vill ha ansvara för, till exempel Föräldrarna ansvarar för barnen. Och i betydelsen ’vara upphovsman till något’ kan bara svara för användas: För det tredje målet svarade NN.

Konst

Fråga: Heter det mediakonst eller mediekonst (fi. mediataide)?

Det heter mediekonst med e. Sammansättningar på medium har över lag förledet medie-.

Ett ord eller två

Fråga: Jag har alltid tyckt att det är självklart att man skriver idag i ett ord men nu har jag sett det skrivet i två ord, dvs. i dag. Vilket är rätt?

Båda skrivsätten förekommer, men vi rekommenderar i första hand särskrivning (i dag) i enlighet med Svenska skrivregler, där det finns en förteckning över fasta uttryck (punkt 9.3.1). Samma sak gäller andra motsvarande uttryck som i går och i morgon.

Två ord eller ett

Fråga: Vilken skrivform är korrekt, tillsvidare i ett ord eller tills vidare i två ord?

Vi rekommenderar att tills vidare skrivs i två ord i enlighet med vad som anges i Svenska skrivregler, punkt 9.3.1.

Var eller där

Fråga: Jag har den senaste tiden allt mer retat upp mig på användningen av var i nyhetsrapporteringen i satser där jag tycker det borde vara där. Exempel: Här var vi står fanns tidigare en stor bondstuga;
Nu hade de kommit fram till den plats vart de var på väg. Är detta en accepterad finlandism? Jag antar att finlandssvenskan här är influerad av finskan, där det väl alltid i motsvarande meningar skulle heta missä.

Nej, det är inte en accepterad finlandism. Saken tas upp i Finlandssvensk ordbok, där läsaren uppmanas att använda de relativa pronomenen där och dit i stället för var och vart just i satser av det slag du nämner. Det finns dock ett undantag – det heter varifrån och inte därifrån i relativ användning: De klättrade upp på berget, varifrån de kunde se hela området.

Benkläder

Fråga: I allmänhet talas det om byxor, men jag har också sett singularformen byxa användas. Är detta korrekt?

Normalt används pluralformen byxor. Någon gång ser man singularformen byxa särskilt i reklamspråk: en billig och praktisk byxa.

Tillfälligt

Fråga: Vad betyder förkortningen tf och ska den skrivas med eller utan punkt?

När det gäller den statliga förvaltningen i Finland står tf i allmänhet för tjänstförrättande, men det kan också utläsas tillförordnad. Tf är en vedertagen förkortning med betydelsen ’tillfällig’, ’inte ordinarie’, och kan användas som motsvarighet till olika finska förkortningar med denna betydelse, åtminstone vt. (virkaa toimittava), vs. (viransijainen) och ma. (määräaikainen).

Förkortningen tf skrivs utan punkt.

Bild och foto

 Fråga: Vad är skillnaden mellan en bild och ett foto(grafi)? Är det korrekt att säga att man tar en bild med kameran?

Ett foto är en bild, men ordet bild kan betyda också annat än foto. Det är alltså så att ordet bild täcker ett vidare fält än ordet foto. Och ja, visst kan man säga att man tar bilder med kameran.

Post till massorna

Fråga: Finns det någon bra svensk motsvarighet till det finska ordet massapostittaa?

Man kan tala om att massposta eller att göra massutskick. Av dessa är massposta kanske mest praktiskt eftersom det kan konstrueras med objekt, till exempel massposta meddelanden.

Kulmen

Fråga: Hur böjs ordet kulmen?

Ordet kulmen betyder ’höjdpunkt i en utveckling eller ett förlopp’: Influensan har nått sin kulmen. Bestämd form lyder lika som obestämd form: Den verkliga kulmen nåddes senare. Någon pluralform existerar inte.

C-uttal

Fråga: Hur uttalas bokstaven c i svenskan?

Bokstaven c uttalas [s] framför e, i, y (central, citron, cysta) och [k] i övriga ställningar, även i förbindelsen ck (café, cocktail, curry, clips, croissant, hicka, fack). Ett undantag är cembalo, där c betecknar tj-ljud. Kombinationen cc uttalas [ks] före e, i, y: accent, accis, succé.

Torra läppar

Fråga: Kan man använda orden läppomada och läppfett? De finns inte i Svenska Akademiens ordlista.

Både läppomada och läppfett används mest i Finland. Det senare ordet är säkert en direkt översättning av finskans huulirasva. Allmänsvenska ord är läppbalsam, cerat och läppcerat.

Tjenare

Fråga: Varifrån kommer hälsningsordet tjenare och varför säger man så?

Ordet tjänare har använts som vardagligt hälsningsord sedan cirka 1775. Ofta skrivs det tjenare. Hälsningsordet är en förkortning av äldre hälsningsfraser som mjuka tjänare och jag vill vara din ödmjuka tjänare.

Dop

Fråga: Jag reagerar ofta på uttryck av typen Flickan döptes till Anna. Man kan väl inte döpa någon till ett namn?

I det kristna fackspråket är dopets innebörd att den döpta upptas som medlem i kyrkan, inte att han eller hon får ett namn. Prästen säger inte Jag döper dig till Anna, utan Jag döper dig Anna i Faderns och Sonens och Den heliga andens namn. Den som blir döpt förutsätts alltså redan ha ett namn.

I allmänspråket har döpa (vanligen med prepositionen till)börjat betyda ’ge namn’. Detta är förståeligt med tanke på att det ofta är i samband med dopet som namnet tillkännages, och då kan man lätt uppfatta det så att barnet får sitt namn vid dopet. Betydelsen ’ge namn’ har blivit så vanlig att den till och med tas upp i Svensk ordbok, så den kan inte längre sägas vara direkt felaktig. I ordboken påpekas det dock att allmänspråk och fackspråk kolliderar i denna fråga.