Språkfrågor
4/2012

Monica Äikäs

Språkfrågor

Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica Äikäs.

Psoriasis

Fråga: Hur ska ordet psoriasis uttalas?

Psoriasis uttalas [psori:asis], det vill säga med tydligt p och betoning på stavelsen ri. Nästan alla ord på ps- har uttalat p, till exempel pseudonym och psykolog. Ett undantag är psalm, som uttalas [salm].

Beforska

Fråga: Jag stöter allt oftare på ordet beforska i texter. Man talar om att beforska olika fenomen i stället för att skriva forska i eller forska kring ett fenomen. Är detta korrekt svenska? Kan man inte använda ordet utforska i stället?

Beforska används en hel del, främst i akademiska texter. Ordet tycks fylla ett behov – man behöver inte fundera på vilken preposition man ska välja. Det kan inte ersättas av utforska, som har en lite annan betydelse: ’undersöka noggrant och tämligen fullständigt’. Som nybildning följer beforska ett vedertaget mönster i svenskan; vi har ju många verb med förledet be-. Det finns alltså inget skäl att direkt motarbeta ordet, men eftersom det inte är helt etablerat i allmänspråket kan det vara bra att välja noggrant när man använder det.

Yrka

Fråga: Vad är skillnaden mellan uttrycken yrka på straff och yrka straff?

Det finns ingen skillnad i betydelse mellan yrka på straff och yrka straff. Båda är formella uttryck, men yrka på straff är vanligare – och kanske något mindre formellt – än yrka straff. I vissa andra formella uttryck står yrka i allmänhet utan : yrka avslag, yrka bifall. Framför att-satser används både yrka och yrka på, t.ex. De yrkar att allt bistånd ska övervakas; Hennes advokat yrkar på att hon ska frikännas.

Någon som står mig nära

Fråga: Vad är det för skillnad på anhörig och närstående?

I princip är en anhörig en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna, medan en närstående är en person som den enskilde har en nära relation till; det kan vara en anhörig men också till exempel en vän eller granne. I lagtext översätts omaishoito numera med närståendevård, eftersom vårdaren inte nödvändigtvis är en nära släkting.

Mor, lilla mor

Fråga: Jag har till min förvåning sett formen käre mamma i dödsannonser. Det kan väl inte vara riktigt?

Nej, ändelsen -e ska inte användas vid ord som entydigt betecknar en kvinna. Det heter alltså kära mamma. Över huvud taget används ändelsen ‑e betydligt mer sällan än ändelsen -a, och i de flesta fall där ‑e används kan även -a användas. Det gäller t.ex. i fråga om en person av manligt kön: den sextonårige/sextonåriga pojken. Det finns flera förklaringar till att -e ibland används vid ord som betecknar en kvinna. När det gäller dödsannonser är det möjligt att käre används för att det uppfattas som extra högtidligt.

Blixt eller drag

Fråga: Heter det blixtlås, dragked eller dragkedja?

Både blixtlås och dragkedja är allmänsvenska ord, så vi rekommenderar dem. Dragked är däremot en finlandism som gärna kan undvikas.

Lång väntan

Fråga: Hur säger man Puhelinvaihteessamme on ruuhkaa på svenska?

Man kan säga Vår växel är överbelastad för tillfället. Om det är möjligt att köa kan man säga: Vi har kö för tillfället. Var god vänta.

A & B

Fråga: Vad kallas tecknet & på svenska och hur uttalas det?

Enligt Svenska skrivregler kallas tecknet et-tecken och det utläses och.

Genitiv-s

Fråga: Ska det heta fordonshistorisk och vagnshistorisk eller fordonhistorisk och vagnhistorisk?

I ordet fordonshistorisk ska s sättas ut. Här kan man nämligen tillämpa regeln att det ska vara s i sammansättningsfogen om förledet i sig är ett sammansatt ord (for + don). Dessutom kan man konstatera att alla sammansättningar på fordon i Svenska Akademiens ordlista har s i fogen.

När det gäller vagn finns det inga klara regler. Här kan förledet både ha formen vagn- och for- men vagns-. I Svenska Akademiens ordlista finns t.ex. vagnmakare och vagnpark utan s och vagnsdörr och vagnslast med s.

Hjul under vagnen

Fråga: Man brukar tala om att någon känner sig som femte hjulet under vagnen. Jag tycker att jag också har hört uttrycket tredje hjulet under vagnen. Vilket är korrekt?

Det enda uttrycket som finns i ordböcker är femte hjulet under vagnen, men du har rätt i att också tredje hjulet under vagnen förekommer i någon mån – även om det kan tyckas ologiskt med tanke på att de flesta vagnar har fyra hjul. En gissning är att uttrycket är en översättning av engelskans third wheel, som används till exempel om någon som känner sig utanför vid umgänge med ett par.

Vett och etikett

Fråga: Finns det en bra svensk motsvarighet till finskans tapakouluttaja, det vill säga en person som lär ut vett och etikett?

På svenska kan man säga folkvettsexpert eller etikettexpert. En känd sådan på svenskt håll är Magdalena Ribbing.

Må illa

Fråga: Man stöter numera ofta på uttrycken må illa och illamående när det är fråga om att må dåligt psykiskt eller socialt. Det talas till exempel om ”barn som mår illa” när sammanhanget visar att barnen inte vill kräkas utan helt enkelt har det svårt på något sätt. Borde det inte heta må dåligt?

Det är vanligt att man talar och skriver om att må illa när det handlar om psykiskt eller socialt illabefinnande. Uttrycket må illa betyder dock fortfarande i första hand ’vilja kräkas’. I psykisk och social bemärkelse ska man använda uttrycket må dåligt. I vissa sammanhang passar det också med fara illa (t.ex. barn som far illa). – Också substantivet illamående används ofta där det skulle vara bättre att tala om (psykiskt) illabefinnande, psykisk ohälsa e.d.

Varumärken

Fråga: Finns det någon bra svensk term för branding?

Den engelska termen branding används mycket också på svenska, men vill man ha ett svenskt ord kan man tala om varumärkesbyggande, varumärkesutveckling eller varumärkesbygge.

Bevara en bild

Fråga: Hur ska jag översätta kuvatallenne till svenska?

På svenska kan man säga bildupptagning. Det ordet används bl.a. i lagtext för kuvatallenne.

Monica Äikäs

I denna tidskrift: 4/2012