Jaan Siitonen har lyckats med något som många kanske drömmer om men få lyckas med: att definiera sin livsuppgift i en enda mening.
– Det var en kompis som en gång över en lunch kastade fram frågan om inte min livsuppgift är att väcka folkets inre motivation att lära sig svenska. Efter det har det stått klart för mig att just det är min mission och det som definierar min professionella karriär!
Bemötte de egna fördomarna
Så har det inte alltid varit. I skolan avskydde Jaan svenska och hans medeltal i svenska var 5,5. Han led av svåra attitydproblem mot språket, säger han själv. Men i stället för att lämna språket därhän bestämde han sig för att bemöta sina egna fördomar och bevisa att han kunde lära sig svenska på egen hand genom att göra militärtjänsten i Dragsvik.
– Jag tänkte att jag med gott samvete kunde vara emot svenskan i skolan om jag gjorde militärtjänsten på svenska, och speciellt att jag kunde vara emot den obligatoriska skolsvenskan, säger han.
I början kunde han knappt prata svenska alls, men han märkte snart att det fanns mycket som var roligt med språket. Han använde svenska med alla och ledde sin egen grupp på svenska i slutet av tiden i Dragsvik. Sedan var han fast för svenskan. Efter ett år på yrkeshögskolan Arcada började han studera statskunskap på svenska på Svenska social- och kommunalhögskolan. I dag jobbar han på svenska och talar svenska med sin tvååriga dotter.
Inspirerade 3 000 elever
Redan i början av studierna kom Jaan Siitonen till att han inte ville att någon annan skulle göra samma misstag som han själv hade gjort i skolan, det vill säga blunda för alla möjligheter som svenskan öppnar. Han tog kontakt med svensklärare i olika skolor och bad om att få komma på besök och berätta sin story. Mellan 2010 och 2015 talade han inför över 3 000 elever för att inspirera dem att lära sig svenska.
– Jag märkte snabbt att det fungerade jättebra. Eleverna var intresserade och det var roligt att komma ut och berätta om nyttan med svenskan. Då tänkte jag att jag en dag ville bygga ett nätverk av ambassadörer som åker till olika skolor.
Dröm om nätverk blev verklighet
I april 2018 fick han höra om Svenska kulturfondens strategiska program Hallå!, som efterlyste idéer för att främja nationalspråken i Finland. Nätverket han hade drömt om kom tillbaka i hans tankar.
– Allt passade in så perfekt. Jag insåg att jag skulle ångra mig om jag inte ansökte!
Sagt och gjort. Via föreningen Nationalspråken rf som Jaan Siitonen var och fortfarande är vice ordförande för ansökte han om finansiering för projektet Språkambassadörerna. Flera föreningar stödde idén, bland annat Folktinget, Svensklärarna i Finland och Språklärarförbundet i Finland. Finansieringen beviljades och efter ett drygt halvår av förberedelser och cirka 20 pilotbesök kunde projektet börja på allvar i april 2019.
– Vårt mål var 300 skolbesök och 50 ambassadörer på tre år. I slutet av 2019 har vi 60 ambassadörer som har gjort sammanlagt över 300 skolbesök!
Enkelt koncept
Konceptet är enkelt. Läraren beställer en språkambassadör via Jaan, som kopplar ihop en lämplig person med den skola som vill ha ett besök. Alla slags svenskklasser från lågstadier till kurser i svenska för invandrare kan få besök. Ambassadören och läraren får en manual med anvisningar per e-post och kommer själva överens om detaljerna kring besöket i skolan. Ambassadörerna får lägga upp sina besök som de vill, så länge all kommunikation med både lärare och elever sker på svenska, och efteråt får eleverna och läraren ge respons via ett formulär som kommer till Jaan. Utifrån det kan han tipsa ambassadören om eventuella förbättringar som hen kunde göra i sitt koncept.
– Huvudsyftet med besöken är att väcka elevernas inre motivation att lära sig svenska. Intresset för svenska språket är stort! Kanske man inte skulle tro att elever i Pieksämäki är intresserade, men de vill höra om de möjligheter som språket öppnar, säger Jaan.
Överraskande moment i berättelserna
Jaan har överlag märkt att attityderna till svenskan har blivit bättre under de senaste decennierna, men utmaningen är att få eleverna att omsätta de positiva attityderna i praktiken och verkligen satsa på att lära sig språket.
– Det är en utmaning, för det tar en massa tid att lära sig ett språk.
Ett viktigt kriterium är att ambassadören alltid ska vara från samma trakt som eleverna själva. Jaan har märkt att det inte är någon idé att skicka en storstadsbo till en liten landsort eller tvärtom. Eleverna måste kunna identifiera sig med ambassadören.
Alla berättelser är unika, men en typisk grej som finns i alla ambassadörers berättelse är ett element av överraskning – i skolan anade de inte att de skulle ha sådan nytta av svenskan, men sedan kanske de flyttade till Sverige för att jobba, fick jobb i Finland som de inte hade fått utan kunskaper i svenska eller blev kära i en finlandssvensk och fick tvåspråkiga barn.
Efterlängtad plattform
Många av ambassadörerna har Jaan fått tag på via sina kontakter. Det blir ofta entusiastiska över att få en plattform för att dela med sig av sina positiva erfarenheter.
–En person hörde av sig efter att ha hört om projektet på radio. Många av ambassadörerna säger att de redan tidigare har velat berätta för ungdomar om nyttan med svenska, men inte haft en plattform, säger Jaan.
Vårt mål är att införa språkambassadörer också i andra språk.
I dag jobbar Jaan heltid med Språkambassadörerna. I projektet finns också en analytiker anställd, medan alla språkambassadörer ställer upp frivilligt. Vad som ska hända efter att projektet är slut är ännu oklart, men målsättningen är klar.
– Vi vill att det här ska bli en etablerad del av språkundervisningen i skolorna. Visionen är att vi ska ha hundratals ambassadörer i nätverket och att de alla ska ha en stamskola som kommunicerar direkt med dem. Vårt mål är att införa språkambassadörer också i andra språk, och som en helt galen idé har jag funderat på om det inte skulle gå att göra samma sak i andra ämnen, historia, fysik … I dagens samhälle är konkurrensen om elevernas uppmärksamhet hård, och därför måste vi bli bättre på att motivera dem genom att förklara varför någonting är viktigt. Vi kan inte bara lita på läroplanen, säger Jaan.
***
Läs Språkbruks intervju med språkambassadören Tuija Löfgrén: Språkambassadören inspirerar till språkinlärning med humor(siirryt toiseen palveluun).