null Termarbete i en global kris

Intervju 10.12.2021

Bianca Ortiz Holmberg

Termarbete i en global kris

Klar och tydlig myndighetskommunikation är mycket viktig särskilt i en kris. Arbetet med statsrådets kanslis coronaordlista gjorde det här ännu tydligare för Niina Elomaa och Henna Eronen.

Myndigheternas information till allmänheten under coronapandemin ställde stora krav på myndigheterna, och inte minst på översättarna inom statsförvaltningen.

Under pandemin syntes det tydligt hur väsentligt det är med enhetliga och adekvata termer och klar och begriplig kommunikation från myndigheterna, eftersom det var så viktigt att hela samhället nåddes av informationen.

Det märkte inte minst Niina Elomaa och Henna Eronen, personerna som sammanställt den coronaordlista som statsrådets kansli har publicerat.

– När hela samhället ska nås måste kommunikationen vara klar och tydlig, och det måste finnas gemensamma termer för att budskapet ska gå fram. Det blev uppenbart under arbetet med coronaordlistan, säger Niina Elomaa, terminolog vid statsrådets kansli.

Niina Elomaa

Arbete under hård tidspress

Niina Elomaa jobbar med att skapa ordlistor vid statsrådets kansli. Hon är bland annat den som sätter ihop arbetsgrupper och koordinerar översättningarna till ordlistorna. Arbetet med coronaordlistan hör till de mest hektiska ordlistsprojekt hon har varit med om.

– Översättarna hade otroligt bråttom och vi måste snabbt hitta termer till dem. Samtidigt visste ingen ens riktigt vad coronaviruset var för något, säger Niina Elomaa.

Henna Eronen, språkteknolog och engelsköversättare, är den andra i teamet som har jobbat mycket med coronaordlistan. En särskild utmaning var att så många olika förvaltningsområden berördes i arbetet, säger hon.

– Vi har aldrig gjort en så omfattande ordlista förut. I början sökte språket och terminologin sina former och förändrades hela tiden. Vi hade ingen uppfattning om helheten utan fick ofta bara följa läget och snabbt försöka hitta någon sorts motsvarighet till de uttryck som användes. Därför var inte alla termer så genomtänkta, säger Henna Eronen.

Henna Eronen

Finska, svenska, engelska och ryska

Ordlistan utgår från finska och innehåller motsvarigheter på svenska, engelska och ibland ryska. Många uttryck härstammar direkt från översättningar av myndighetsinformation från statsrådets kansli, medietexter och andra liknande källor. Länkarna till källorna anges i ordlistan så att användaren själv kan avgöra om termen är tillförlitlig och passar in i sammanhanget. Termerna och fraserna behöver inte vara de enda möjliga, men ordlistan hjälper dem som har bråttom med sina texter att åtminstone hitta förslag till hur de kan översätta de termer de behöver.

– För vissa termer har vi konsulterat experter på social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Institutet för de inhemska språken och andra expertorgan. Men ofta har det varit så bråttom att det inte har funnits tid för diskussion. Därför måste man också använda sitt eget huvud när man slår upp i ordlistan. Det som fungerar i medierna kanske inte fungerar för myndigheterna och tvärtom, säger Elomaa och Eronen.

Många olika områden

Det som är speciellt med coronaordlistan är att den täcker så många olika områden. Termerna och fraserna handlar till exempel om smittspridning, testning, smittspårning, reserestriktioner och intyg, kollektivtrafik, distansundervisning i skolorna, ekonomiska stödformer och begränsningar gällande restauranger, för att bara nämna några.

– Det var mycket att ta ställning till. Viktiga källor var till exempel EU, Världshälsoorganisationen och andra internationella aktörers webbplatser. Andra källor var Folkhälsomyndigheten i Sverige och motsvarande myndigheter i engelskspråkiga länder, säger Niina Elomaa.

– Särskilt i början fanns det en massa olika sätt att tala om samma sak på finska. Uttryck som kom från andra delar av världen etablerade sig inte genast på finska, utan det tog tid att hitta det bästa sättet att uttrycka något som redan hade ett etablerat uttryck på andra språk, säger Henna Eronen.

Termerna och fraserna handlar till exempel om smittspridning, testning, smittspårning, reserestriktioner och intyg, kollektivtrafik, distansundervisning i skolorna, ekonomiska stödformer och begränsningar gällande restauranger, för att bara nämna några.

Det innebar också utmaningar för översättarna, som ibland skulle hitta korrekta svenska eller engelska termer även om det inte fanns etablerade uttryck på finska. På engelska var det särskilt viktigt att använda tydliga uttryck eftersom många av dem som läser de översättningarna har något annat modersmål, medan de svenska översättningarna i första hand når dem med svenska som modersmål.

Från ordlistan till IATE

Under våren och sommaren 2020 växte listan över nya termer och fraser snabbt, och Elomaa och Eronen följde varje nyhetssändning och presskonferens för att snappa upp nya termer.

Efter det mattades takten av, dels för att det inte kommer lika mycket ny information, dels för att Eronen och Elomaa inte längre orkar leva i coronabubblan hela tiden.

Dessutom finns det förstås annat jobb som måste göras.

– Vi kan inte längre följa all information som kommer, men om vi noterar någon ny term eller något nytt uttryck tar vi med det i statsrådets interna lista, och korrigerar också termer och översättningar i den offentliga ordlistan vid behov, säger Niina Elomaa.

De två har fått en hel del positiv respons på coronaordlistan, både från Finland och EU. Folk uppskattar att den är så omfattande (1 200 finska termer och uttryck) och att den berör så många olika förvaltningsområden. Några termer från ordlistan har till och med tagits med i EU:s termdatabas IATE.

**

Här är ordlistan.

Bianca Ortiz Holmberg

Skribenten är tjänstledig chefredaktör för Språkbruk. Foto: Pia Pettersson

Tillbaka till början