Terminologi och fackspråk i fokus
4/2007

Lena Jolkkonen

Terminologi och fackspråk i fokus

Terminologicentralen TSK är specialiserad på terminologiarbete och fackspråk. En del av Språkbruks läsare känner väl till central­en och dess verksamhet, men för alla dem som inte gör det, är det på sin plats att presentera Terminologicentralen.

En förening som arbetar för fungerande fackspråk

Terminologicentralen TSK är en förening som grundades år 1974. Fram till år 2004 var namnet Centralen för Teknisk Terminologi och många känner än i dag bättre till detta namn. I början låg verksamhetens tyngdpunkt på teknisk terminologi, men det nya namnet avspeglar bättre det faktum att terminologiarbetet numera omfattar många olika branscher, inte enbart tekniska branscher.

Föreningen har i dag cirka 70 medlemmar, till största del organisationsmedlemmar, bl.a. industri- och affärsföretag, statliga verk och föreningar. Sedan år 2004 har det också varit möjligt för privatpersoner att bli medlemmar. Terminologicentralens lokaler finns på Albertsgatan i Helsingfors och centralen har i dag en personal på åtta personer, varav de flesta är terminologer.

Terminologcentralens verksamhet kan indelas i allmännyttiga tjänster som riktar sig till den breda allmännheten och uppdragsbaserad projektverksamhet. Den förra finansieras av undervisnings­ministeriet, den senare av uppdragsgivarna, dvs. företag, myndigheter och övriga organisationer. Även fonder och stiftelser bidrar sporadiskt till finansieringen.

Samarbete över bransch- och nationsgränser

Terminologicentralen samarbetar med fackexpert­er, uppdragsgivare och organisationer med likartade mål och intressen både nationellt och internationellt. Samarbetet med de inhemska uppdrags­givarna och kunderna är dagligt och en förutsättning för ett välfungerande terminologiarbete.

Det nordiska samarbetet görs under forumet Nordterms paraply, som hållits uppspänt i drygt trettio år. Bland de viktigaste samarbetsformerna är Nordterm-evenemanget där terminologer och övriga terminologiintresserade samlas vartannat år för att utbyta erfarenheter och fördjupa sina kunskaper. Arrangörsansvaret roterar mellan de nordiska länderna, i juni i år stod norrmännen värdar för Nordterm i Bergen.

Europeiskt och internationellt samarbete ut­övas främst inom ramen för den europeiska terminologiföreningen EAFT och den internationella standardiseringsorganisationen ISO, där standardiseringen av terminologiarbetet sker.

Systematiskt terminologiarbete

Terminologicentralens arbetsmetoder baserar sig på praktiska tillämpningar av terminologins teori. Det mest centrala i metoden är den terminologiska begreppsanalysen, vilket innebär att begreppens innehåll och relationer till näraliggande begrepp utreds. Arbetet är systematiskt och en terminologisk ordlista har därför ofta en ämnesvis uppställning istället för en alfabetisk uppställning. I många terminologiska ordlistor ingår begreppsdiagram som ger en översikt över begreppens inbördes relationer.

De terminologiska arbetsmetoderna har utvecklats under de senaste decennierna och har standardiserats av den internationella standardiseringsorganisationen ISO:s tekniska kommitté TC 37. Finland och de övriga nordiska länderna har aktivt deltagit i detta utvecklingsarbete. Arbetsmetoderna finns beskrivna på ett lättbegripligt sätt till exempel i Heidi Suonuutis Terminologiguiden.

Stegen i ett terminologiprojekt finns beskrivna i Terminologiguiden. Eftersom ett projekt aldrig är det andra likt, skräddarsys projektplanen enligt uppdragsgivarens behov. Med hjälp av Terminologicentralens gedigna erfarenhet får uppdragsgivaren realistiska tidtabeller och budgetar för sina terminologiprojekt.

Branschövergripande och företagsspecifika terminologiprojekt

I ett branschövergripande projekt samlas myndigheter, företag och övriga organisationer inom en viss bransch kring samma bord för att komma överens om gemensam terminologi inom ett visst fackområde. Målet är att få en fackordlista som fungerar som ett redskap som underlättar kommunikationen inom och mellan organisationer, inom ett språk och över språkgränser. I de företagsspecifika projekten är målet i första hand att skapa en enhetlig terminologi för företagets eller organisationens eget bruk.

Terminologicentralen har en egen publikationsserie för sina ordlistor. Bland de nyaste branschövergripande ordlistorna finns Internettelefoniordlista (TSK 37) och Digital-tv-ordlista (TSK 34), som finns publicerade som PDF-filer på Terminologicentralen webbplats (www.tsk.fi). Till exempel Arbetarskyddsordlista (TSK 35) och Brand- och räddningsordlista (TSK 33) finns däremot att få som tryckta böcker från förlagen. 

Hur blir en terminologisk ordlista till?

Gemensamt för alla terminologiprojekt är att de genomförs i samarbete mellan terminologer och fackexperter. I början av projektet tillsätts en arbetsgrupp som består av terminologer, fackexperter och gärna språkvårdare. Terminologen står för det terminologiska kunnandet, dvs. har erfarenhet av hur alla detaljer i ett terminologiprojekt ska genomföras, medan fackexperterna ser till att innehållet i ordlistan är korrekt. Terminologicentralens roll i projekten varierar mycket och kan vara allt från rådgivning till projektledarroll. Oftast önskar uppdragsgivaren att Terminologicentralen håller i trådarna i projektet, eftersom det sparar uppdrags­givarens egen tid. I ett sådant samarbete utnyttjas båda parters kunnande på bästa och mest effektiva sätt.

Första steget i ett terminologiprojekt är term­inventeringen. Det innebär att terminologen går igenom facktexter och plockar fram en längre lista med termkandidater. I samarbete med ämnesspecialisterna avgränsas sedan termurvalet till planerat antal termer.

När termerna preliminärt är valda, följer den mest arbetskrävande fasen, begreppsanalysen. Den går ut på att man undersöker begreppens innehåll och begreppens relationer till varandra. Ett gott stöd i arbetet är begreppsdiagrammen med vilka man kan åskådliggöra begreppens inbördes relationer. De preliminära definitionerna skrivs av terminologen och tillsammans med ämnesspecialisterna bearbetas de vidare på arbetsgruppens möten.

Parallellt med definitionsarbete pågår termval både på ordlistans primära språk och på övriga språk som ska ingå i ordlistan. Den mest rekommenderade termen skrivs först, synonymerna efter den. Man kan också skriva in rekommendationer om termbruket, t.ex. ”inte:” eller ”hellre än” ifall termen inte rekommenderas till exempel på grund av språkliga skäl eller om den hänvisar till ett annat begrepp. De övriga språkens ekvivalenter väljer man genom att jämföra begreppen i de olika språken, vilket är möjligt tack vare det grundliga bas­arbetet med att definiera begreppen. Om det definierade begreppet finns på ekvivalentspråket och dessutom har en etablerad term, väljs denna term. Många gånger finns det enbart termer som står för snävare eller bredare begrepp. I så fall kan en sådan term väljas, men då beskrivs detta med tecknena  < eller  >  framför termer, kanske med en förklaring om i vilket avseende begreppet skiljer sig från definitionsspråkets begrepp.

När definitioner och termer funnit sin plats, sänder arbetsgruppen ordlistan ut på remiss till en bredare grupp. Målet är att få kommentarer till ordlistan och samtidigt marknadsföra den till de mest centrala brukargrupperna. Efter remissen samlas arbetsgruppen och finslipar ordlistan. Därefter är den publiceringsklar.

Terminologicentralen har utvecklat ett eget XML-baserat termhanteringssystem som möjliggör smidig hantering och publicering av ordlistematerialet.

Termbanken TEPA

Termbanken TEPA är en av Terminologicentralens mest populära tjänster. Termbanken består av en samling flerspråkiga fackordlistor, både Terminologicentralens egna ordlistor och ordlistor från andra organisationer eller experter. TEPA har blivit allt populärare under årens lopp, antalet sökningar har varit stigande och uppgick till ca 650 000 i fjol.

Termbanken har varit öppen för allmänheten redan i tjugo år. År 1984 ingick Terminologicentrale­n ett avtal med Tekniska högskolan om att termbank­en upprätthålls i högskolans TRIP-databas. De första åren var termbanken enbart i Terminologicentralens interna bruk. I juli 1987 öppnades termbanken för allmänheten via modemförbindelse och den fick då namnet TEPA. Då var användningen avgiftsbelagd. För tio år sedan, i november 1997, skedde följande betydande steg i TEPA:s historia, när den öppnades för avgiftsfri använding på Internet via ett www-gränssnitt.

Åren 2006–2007 fick Terminologicentralen ett projektbidrag från undervisningsministeriet och en uppdatering av termbanken kunde göras tack vare denna finansiering. Både termbankens innehåll och teknik har uppdaterats. Innehållet i gamla TEPA utvärderades, föråldrat material rensades ut och uppdagade fel korrigerades.

För att få respons från TEPA:s användare, gjordes en förfrågan på Terminologicentralens webbplats. Enligt responsen är de flesta av TEPA:s användare nöjda med kvaliteten på TEPA, men en utökning av innehållet stod på många användares önskelista. Enligt användarundersökningen är översättarna TEPA:s största användargrupp, men den är också populär bland forskare, lärare samt inom bank- och finansbranschen.

Nytt innehåll och ny teknik

I den förnyade TEPA ingår nytt material. Några av den svenska Terminologicentrum TNC:s ordlistor finns nu med, d.v.s. Färg- och lackteknisk ordlista, Geologisk ordlista, Skogsordlista och Städteknisk ordlista. Av Focis ordlistor är Finsk-svensk utbildningsordlista och svensk-finsk-svensk idrottsordlista sökbara i TEPA. Den finska datatermgruppens, Tietotekniikan termitalkoots samt bank- och finstermgruppens material är också med bland TEPAs material. Dessa grupper publicerar nya termrekommendationer några gånger per år, men deras material uppdateras endast en gång per år i TEPA. De färskaste termrekommendationerna finner man således fortsättningsvis direkt på termgruppernas egna webbplatser.

Termbanken TEPA publiceras i Kielikones MOT-ordboksprogramvara, vars layout, funktioner och instruktionstexter har anpassats enligt TEPAs behov. TEPA:s sökgränssnitt finns nu i sin helhet på finska, svenska och engelska.

Termbankens ordlistor är grupperade enligt ursprung. Terminologicentralens egna ordlistor, Terminologicentrum TNC:s och Focis ordlistor utgör egna grupper och man kan välja att söka  i en eller flera av grupperna samtidigt. Standardinställningen är den att sökningen sker i alla ordlistegrupper.

En märkbar förbättring jämfört med den gamla TEPA är den, att den nya tekniken möjliggör länkningar mellan termposterna. Även ordlistornas begreppsdiagram finns nu publicerade. Likaså är de kyrilliska bokstäverna nu i användning så att ryska termer inte längre behöver translittereras.

I den nya TEPA finns för närvarande cirka 45 000 termposter. Det finns termer på fjorton språk, i de flesta termposter på finska och svenska, oftast även på engelska och tyska samt ibland på franska, estniska, norska, danska, ryska, spanska, latin, italienska, holländska och portugisiska.

 

TEPA finns på adressen www.tsk.fi/tepa.

 

Lena Jolkkonen
Skribenten är magister i livsmedelsvetenskaper och har arbetat på Terminologicentralen TSK rf åren 1995–2007, först som terminolog och sedan som direktör. Från och med den 1.12.2007 arbetar hon på Unicef. Hennes efterträdare som direktör är Thomas Baltscheffsky.