Jag är svensk namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken. Att svara på frågor från bland annat medier, myndigheter, översättare och privatpersoner är en del av mitt arbete. Ofta handlar frågorna om finländska ortnamn, men allt oftare handlar de också om namn på myndigheter och ibland om personnamn och lagstiftning kring dem. Ibland rör det sig till exempel om ett utländskt ortnamn och hur det ska hanteras i svenskan, om det finns någon etablerad svensk namnform eller om man ska använda den namnform som används i ursprungsspråket. En salig blandning alltså.

Jag brukar säga att mitt jobb är det roligaste som finns. Det är intressant och inspirerande att få göra utredningar kring de mest varierande frågor och hjälpa andra att lösa namnfrågor. Även om jag får och ska agera som självständig expert har jag ett stort nätverk av experter att luta mig tillbaka på när det behövs. Jag kan vända mig till namnexperter i Sverige, svenska språkvårdar- och finska namnvårdarkollegor här på Språkinstitutet, eller till jurister vid Statsrådet. Ibland kontaktar jag forskare vid något universitet för att få hjälp med frågor som berör deras expertis. Andra gånger behöver jag få kontakt med invånare i en viss by för att höra hur de uttalar namnet på den by de bor i.

Ortnamn och idrottsarenor

Vissa frågor är enkla att hitta ett snabbt svar på, till exempel om man ska skriva Lammi eller Lampis för den ort i Egentliga Tavastland där Helsingfors universitet har en forskningsstation. Publikationen Svenska ortnamn i Finland ger besked om att Lampis betraktas som ett föråldrat namn och att namnet Lammi rekommenderas i moderna svenska kontexter.

Reykjavik är etablerat på svenska, så tillsvidare är det den stavning vi i första hand rekommenderar.

Hur ska namnet Reykjavik stavas i svenskan? Reykjavik är etablerat på svenska, så tillsvidare är det den stavning vi i första hand rekommenderar. Också stavningen Reykjavík med isländskt í med accent är accepterad.

Hur ska medier förhålla sig till idrottsarenor som byter namn med några års mellanrum för att sponsorn byts ut? Här finns två viktiga aspekter att beakta: dels kan det leda till missförstånd när man ska prata om en plats som ofta byter namn, dels ska medier undvika att ge sponsorer gratisreklam genom att använda sponsornamn. Ett aktuellt exempel är Tölö fotbollsstadion som just nu heter Telia 5G Areena, men som tidigare burit sponsornamnen Sonera Stadium och Finnair Stadium. I det här fallet är det lätt att rekommendera namnet Tölö fotbollsstadion i stället. Om inget sådant namn finns kanske sponsornamnet måste användas, men då kan det vara klokt att anpassa stavningen så att namnen följer svenskans skrivregler.

Aktuella händelser syns i frågorna

Ibland hänger frågorna tätt ihop med aktuella händelser. När den guatemalanska vulkanen Volcán de Fuego hade ett utbrott i somras fick vi genast frågor om hur namnet ska uttalas och stavas på svenska. Vid frågor om utländska namn vänder jag mig ofta till mediespråkvården eller namnvården i Sverige eftersom språk- och namnvårdarna där kanske redan gett en rekommendation och vi ofta kan använda deras rekommendationer. Den här gången kunde vi till exempel utgå från deras svar om att man i första hand ska använda vulkanens spanska namn också på svenska. När vulkanens fullständiga namn har nämnts en gång i texten går det bra med vulkanen Fuego eller bara Fuego. Vi avrådde från direktöversättningen Eldvulkanen som inte är en etablerad namnform i svenskan. Också uttalsrekommendationen vållkann de foegå kunde vi använda.

Vid frågor om utländska namn vänder jag mig ofta till mediespråkvården eller namnvården i Sverige.

I slutet av september gjordes ett myndighetstillslag i Åbolands skärgård. I mitt arbete avspeglades händelsen i frågor om uttal, till exempel hur ortnamnet Säckilot ska uttalas. Den journalist som ställt frågan hade pratat med en ortsbo som meddelat att uttalet är sekkilo:t. Det låter rimligt, för vi brukar rekommendera det lokala uttalet. I det här fallet kunde jag dessutom hitta stöd för uttalet i litteraturen. Hade journalisten i fråga inte redan varit i kontakt med en ortsbo hade jag själv fått försöka kontakta någon för att höra mig för om uttalet.

”Skogby utanför Ekenäs”

I samband med den tragiska plankorsningsolyckan i Skogby i fjol rapporterade medierna först om att olyckan skett i Skogby i Raseborg, men fick snabbt respons från ortsbor som menade att det inte låter bra att säga Skogby i Raseborg. Det är alldeles riktigt, eftersom Raseborg främst är ett namn som används i administrativa sammanhang. Skogby är en liten by i Tenala men mina lokala kontakter menade att det inte låter bra att skriva om Skogby i Tenala heller. Skogby i västra Nyland är inte heller ändamålsenligt. En kompromiss blev att rekommendera Skogby mellan Ekenäs och Hangö eller Skogby utanför Ekenäs. Det relevanta är alltså inte att nämna vilken kommun Skogby hör till, utan att geografiskt placera byn i förhållande till större orter för att människor som inte känner till byn ska kunna förstå var den ligger.

Tölö torg och Nationalmuseum

På sistone har jag fått ovanligt många frågor från privatpersoner. Det är inte så vanligt i mitt arbete i dag, det är helt enkelt vanligare att människor ställer frågor med utgångspunkt i sin yrkesroll. Och frågorna har gällt två namn på hållplatser i Helsingfors, nämligen Tölö torg och Nationalmuseum. I samband med att Helsingforsregionens trafik (HRT) började ropa ut hållplatsernas namn i spårvagnarna i somras har privatpersoner hört av sig för att de blivit förvirrade av just de här två namnen på hållplatserna. Varför säger högtalarrösten i spårvagnen Nationalmuseum när det står Nationalmuseet både på ljusskylten inne i spårvagnen och på skyltarna vid hållplatsen? HRT ville också gärna rätta till felet och var därför i kontakt med Språkinstitutet. Eftersom museets svenska namn är Nationalmuseum rekommenderade vi att hållplatsen också skulle heta Nationalmuseum.

Nationalmuseum i Helsingfors heter just det – Nationalmuseum.
Nationalmuseum i Helsingfors heter just det – Nationalmuseum.

En annan fråga som återkommit är hur namnet Tölö torg egentligen ska skrivas – ihop eller isär? På skyltarna på hållplatsen skrivs namnet ihop till Tölötorg, men borde inte namnet stå i bestämd form om det skrivs ihop, som till exempel Tölögatan? Svaret är att namnet borde skrivas isär i formen Tölö torg och att felstavningen på hållplatsen antagligen beror på att namnet skrivs fel också på Helsingfors stads guidekarta och i stadsplanen. Staden är medveten om problemet och håller på att rätta till det. Därefter kommer också HRT att ändra sina skyltar.