Konceptet för Yle Språkskolan, på finska Yle Kielikoulu, är enkelt. Användaren väljer utgångsspråk och sin egen nivå enligt den europeiska skalan för språkkunskap (CEFR) och då vet Språkskolan automatiskt vilka ord användaren borde kunna, vilka ord hen ska satsa på att lära sig enligt sin nivå och vilka som är på en mer avancerad nivå. Orden i undertexterna är klickbara och när användaren klickar på ett ord får hen alla betydelser som ordet kan ha på utgångsspråket. Appen innehåller också övningar, och användaren kan själv se hur hen går framåt och lär sig fler och fler ord, tills appen flyttar upp användaren till nästa nivå på CEFR-skalan. Språkskolan fungerar på alla Yles program som är textade till samma språk som programmet är gjort på.
En väg in i samhället
Minna Pöntys är en av dem som har jobbat med Språkskolan från Yles sida. Orsaken till att Yle har satsat på Språkskolan är att en del av bolagets uppdrag är att betjäna språkliga minoriteter.
– Medierna är en väg in i den finländska vardagen och kulturen och språkinlärning via medierna stöder integrationen. Tack vare Språkskolan har också de som inte kan så bra finska eller svenska möjlighet att ta del av Yles program, säger Pöntys.
Språkinlärning via medierna stöder integrationen.
Hittills har responsen varit positiv, enligt Pöntys. Användarna har särskilt tackat för att de nu över huvud taget har möjlighet att följa Yles svenska och finska program och uppskattar också att de kan lära sig språk via underhållning.
– Många har sagt att det är tungt att följa finska medier utan språkstöd, eftersom man måste ha ett ganska stort ordförråd för att förstå innehållet. Tack vare Språkskolan blir steget att följa finländska medier lägre, även för dem som har svagare språkkunskaper, säger Pöntys.
Språkstöd, inte läromedel
Det är den ideella föreningen Språkkraft i Sverige som står bakom medieformatet Språkskolan.
– Vi tror på det som på engelska inom forskningen kallas opportunities to learn (”möjligheter att lära sig”), det vill säga ju fler möjligheter en person har att lära sig ett språk, desto bättre kommer hen att lära sig, säger Niss Jonas Carlsson, en av föreningens medgrundare.
Carlsson och fem andra personer bildade Språkkraft 2015, när många flyktingar kom till Europa. Många som kom flydde med en smarttelefon i handen och var alltså vana vid att använda digitala medier.
– Den som kommer till ett nytt land tar med sig sina medievanor från hemlandet och i dag är det lätt att fortsätta konsumera medier från hemlandet oavsett var i världen man befinner sig. Vi vill sänka tröskeln för att börja använda det nya landets medier, säger Carlsson om visionen bakom Språkkraft.
Tanken är att Språkskolan ska fungera som ett språkstöd för inlärare av svenska och finska. Tjänsten kan därför inte ses som ett regelrätt läromedel, utan som ett stöd för språkinlärningen. Användaren får inte översättningar av hela texten utan alla betydelser som de enskilda orden kan ha.
– Vi ger orden men det är användaren som ska översätta och förstå texten, säger Carlsson.
Minna Pöntys påpekar att användarna gärna får meddela om eventuella felöversättningar direkt via appen. Användarna kan också bidra till översättningen genom att fylla i ord som saknas. Översättningarna granskas sedan innan de publiceras i tjänsten.
Engelska, ryska och arabiska mest använda
Den som vill lära sig svenska kan välja bland 25 olika utgångsspråk, till exempel arabiska, bosniska, engelska, spanska, kurdiska, finska, somali och ryska. På finska kan man få stödöversättning till sex olika språk: arabiska, engelska, svenska, somali, ryska och estniska. Orsaken till att urvalet är större på svenska är att Språkkraft har samarbetat med Sveriges television och Utbildningsradion i flera år, och att samma språkbas kan användas för de svenska programmen på Yle. Samarbetet med Yle är det första utanför Sverige, men intresset för Språkkrafts digitala lärstöd är stort också i andra länder. I Schweiz pågår till exempel ett pilotprojekt.
Språkskolan är i det här läget utarbetad och anpassad i första hand för invandrare och inte för dem som läser svenska eller finska som det andra inhemska språket i skolan. Det går ändå att få svensk stödöversättning för finska program och tvärtom. De mest använda utgångsspråken är engelska, ryska och arabiska.