Fjärde bandet dialekter klart
3/2007

Maria Lindh-Garreau

Peter Slotte

Fjärde bandet dialekter klart

Det är en nationell plikt att ge ut en dialektordbok. Det säger Peter Slotte, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Fjärde bandet kommer ut till Helsingfors bokmässa 2007.

Det tar tid att skapa en heltäckande ordbok över ett jungfruligt språkområde. Hundra år inte i överkant när det gäller ett sådant projekt. Först ska orden samlas in. Har man tur sker det i en tidsanda när ambitionsnivån är hög och stipendietiderna långa. Såsom åren 1930 till 1960 när dialektupptecknare kunde vistas på en ort i ett år med målet att skriva upp precis allt de hörde.

Ordbok över Finlands svenska folkmål har samma ambitionsnivå som upptecknarna i mitten av förra seklet. Det är dialekternas totala ordförråd som ska redovisas. Därför startar och slutar det nya bandet med ord som inte klingar särdeles mycket dialekt. Det går från kyssa till och.

Peter Slotte säger att alla dialektord som blivit upptecknade i Svenskfinland finns med i Ordbok över Finlands svenska folkmål. Därmed inte sagt att alla hittar allt de söker om de slår upp ord ur dagens finlandssvenska språkbruk.    

– Folk har inte längre en stark känsla för vad som faktiskt är dialekt. De ord som studiegrupper ibland sänder till oss i tron att det är dialekt kan till exempel vara färska lånord från finskan eller halvgamla svenska slangord.

Äldre finska lånord såsom exempelvis lippalakki och lippamössa (skärmmössa) är i alla fall upptecknade och inplockade i ordboken.

 Den första som över huvud taget sammanställde dialektord i Svenskfinland var Henrik Gabriel Porthan. På 1760-talet skrev han en lista med ord på Kronobydialekt. Han förklarade vad orden betydde på latin. På 1980-talet kollade Peter Slotte om folk i Kronoby fortfarande kände till Porthans dialektord. Det gjorde de, till två tredjedelar.

Slotte säger att stommen i de dialekter som bevarats bäst i Svenskfinland är medeltida.

– Om en sockenbo från medeltiden kom på besök till sin gamla hemtrakt i Österbotten eller till Östra Nyland skulle den personen bli förstådd, framför allt av dem som behärskar en äldre typ av dialekt. Tidsresenären skulle däremot inte ha en chans att bli förstådd av och förstå en person som talar högspråk.

Tidigare dialektordböcker är Herman Vendells Ordbok över de östsvenska dialekterna och V.E.V. Wessmans Samling av ord ur östsvenska folkmål från 1900-talets början. Slotte säger att de är så kallade idiotikon som enbart tar upp särdialektala ord. Ordbok över Finlands svenska folkmål är däremot heltäckande och kan ersätta alla tidigare ordböcker över dialekter i Svenskfinland.

                                                                                                                                                                             

Fakta om dialektordboken

  • Ordbok över Finlands svenska folkmål började redigeras år 1959. Förarbetet inleddes år 1927. Materialet representerar fyra århundraden, från 1700-tal till 2000-tal.
  • Ordinarie redaktörer för band fyra är, förutom Peter Slotte, Caroline Sandström, Carola Åkerlund och Susanne Bergström. Dessutom har Therese Leinonen och Lisa Södergård hoppat in som vikarier.
  • I alla nordiska länder pågår som bäst arbete med stora samman­fattande dialektordböcker.
  • Ordbok över Finlands svenska folkmål förläggs numera av Svenska litteratursällskapet i Finland. Band tre kom ut år 2000.
  • E-post till redaktionen: fornamn.efternamn@focis.fi
Maria Lindh-Garreau