Heta känslor i ett kyligt landskap
4/2010

Annika Bergström

Heta känslor i ett kyligt landskap Om svenska temperaturadjektiv i konkret och utvidgad användning

Det svenska valet 2010 är nyligen över. Under valrörelsen har känslorna svallat heta och de politiker som förmått hålla huvudet kallt i en het debatt när de attackerats av politiska motståndare, men ändå lyckats framstå som känslomässigt varma och medkännande mot medborgarna, har ansetts stå som segrare på den politiska prispallen i media dagen efter. Politiker som inte stått pall för trycket har i­stället riskerat att bli iskalla kandidater i striden om makten i det svenska samhället.

Uttryck som heta känslor, att hålla huvudet kallt, att vara en känslomässigt varm person, en het debatt och en iskall kandidat är alla vanliga exempel på utvidgade, eller metaforiska, användningar av svenska temperaturadjektiv. Det finns många fler. Sådan vardagsmetaforik är så vanlig i språket att vi knappt lägger märke till den. Kanske kan du hitta ytterligare exempel på metaforiska uttryck med andra ord än temperatur i beskrivningen av det svenska valet ovan!

Temperatur – ett grundläggande fenomen för människan

Temperatur är något som alla människor upplever dagligen och något som påverkar hur vi lever. Vi måste anpassa oss efter omgivningens temperatur i form av klimat, årstider och väderlek. Vår egen kropp har en viss temperatur – en temperatur som kan stiga vid fysisk ansträngning eller sjukdom. I kalla klimat förknippas död ofta med kyla, eftersom den döda kroppen känns kall vid beröring, till skillnad från den varma, levande kroppen.

Förmodligen kan man tala om temperatur i alla världens språk. Exakt hur man gör det, vilka ord som används och om dessa ord också används med överförd betydelse för att beskriva annat än fysisk temperatur kan dock skilja sig åt mellan olika språk. Klimatet påverkar antagligen utvecklingen i det enskilda språket. I ett väldigt hett klimat där kyla ses som något sällsynt, positivt och uppfriskande, kanske inte kyla används för att beskriva att en person är känslomässigt reserverad etc., motsvarande svenskans en kall person. Omvänt kanske inte värme används med positiv betydelse lika ofta som i svenskan. Uttrycket motsvarande en varm person lär till exempel inte vara lika vanligt på arabiska som på svenska, även om det finns.

I min avhandling Temperatur i språk och tanke. En jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv undersöker jag hur adjektiven varm, kall, het, ljum/ljummen, sval, kylig, mild och iskall används i svenska språket. Adjektiven har studerats i två stora korpusar som finns i Språkbanken på Göteborgs universitet. Dessa är Göteborgs-Posten 2004 (ett helt år av tidningen, sammanlagt nästan 20 miljoner ord) och Bonniersromaner II (svenska originalromaner utgivna av Bonniers förlag 1980–81, nästan 4 miljoner ord). På detta sätt har jag kommit fram till sammanlagt 33 olika betydelser av adjektiven. Jag har också gjort en del mindre studier, bland annat associationstest med informanter, som har gett kompletterande perspektiv. Associationstesten har bland annat visat på vad människor förknippar mest med temperatur, som (med värme) sådant som sommar, sol och kärlek.

De svenska temperaturadjektiven

Temperatur kan i svenskan, som i de flesta språk, uttryckas på många olika sätt. Adjektiven är centrala, eftersom temperatur i första hand är en egenskap hos någon typ av föremål. Men temperatur kan även uttryckas genom substantiv (t.ex. värme, kyla, hetta), verb (värma upp, kyla ner, kallna etc.) och particip (t.ex. värmande, kylande). Temperatur, i första hand adjektiven eller andra begrepp med stark koppling till temperatur, finns också i många mer eller mindre fasta uttryck, som idiom (ex. gå som katten kring het gröt, det är ingen ko på isen). Ibland, som i det andra exemplet, är temperaturbetydelsen tämligen ogenomskinlig; vi tänker knappast i första hand på att isen är kall om vi föreställer oss en ko på den.

Bland adjektiven är varm, kall och het centrala. Det är dessa adjektiv som är vanligast förekommande och har flest olika betydelser i svenskan. Det kan vara intressant att jämföra dem med motsvarande ord i de andra nordiska språken, engelskan och finskan.

SB410_s13.jpg
  
Som syns i tabellen liknar temperaturadjektiven motsvarande svenskans varm, het och kall varandra i de nordiska språken och i engelskan. Undantaget är isländskans ord för varm. Adjektivet varmr finns på isländska, men är ovanligt. Motsvarande svenskans varm används istället heitur, som också betyder het på isländska (t.ex. sv. varmt bröd – isl. heitt brauð), eller hlýr, som är släkt med svenskans ljum. Men trots att orden liknar varandra så mycket kan det finnas skillnader i hur de används. Till exempel är hot vanligare på engelska än het på svenska (t.ex. eng. hot coffee – sv. varmt kaffe, eng. it was hot in the room – sv. det var varmt i rummet). På danska är istället varm vanligare än hed (t.ex. sv. en het potatis – d. en varm kartoffel, sv. gå som katten kring het gröt – d. gå uden om noget som katten om den varme grød). Också språkbrukarnas associationer till orden kan skilja sig åt i de olika språken, eftersom orden inte används på precis samma sätt.

Finskan är obesläktad med de övriga språken i tabellen, vilket syns på orden. Trots detta kan man tänka sig stora likheter i hur temperaturadjektiven används, eftersom samhälle, kultur och klimat liknar varandra i Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland och England.

Naturligtvis sker hela tiden en språklig utveckling. Vissa ord och betydelser faller bort medan nya tillkommer. I svenskan förekommer för tillfället en påverkan från engelskan på temperaturområdet, med ord som eng. to chill – sv. chilla ’ta det lugnt’, eng. he’s hot – sv. han är het ’populär’, ’sexig’, eng. hottie – sv. heting ’snygging’.

Förutom varm, kall och het finns det ytterligare fyra enkla temperaturadjektiv i svenskan: ljum/ljummen, sval, kylig och mild. Mild är egentligen inte ett temperaturadjektiv. Det används endast om klimat och väderlek o.d. (t. ex. mild vinter, mild höstsol), med temperaturbetydelse. Utöver dessa enkla temperaturadjektiv finns det många sammansatta temperaturadjektiv, som iskall, glödhet, halvvarm och pissljummen. Vanligen är det varm, kall eller het som ingår i dessa sammansättningar, gärna med tillägg av någon företeelse som förknippas med temperatur, som is eller glöd. Sammansättningen iskall är särskilt etablerad i svenskan, och har en ställning som liknar de enkla adjektivens.

Temperaturadjektivens olika betydelser i svenskan

Som nämndes i början av artikeln har jag hittat sammanlagt 33 olika betydelser av temperaturadjektiven i svenska språket. Alla de undersökta adjektiven har dock inte alla dessa betydelser. Varm, kall och het har flest betydelser, drygt tjugo var. Mild har endast tre. Övriga adjektiv befinner sig, med hänsyn till antalet betydelser, däremellan.

När det gäller de fysiska, eller konkreta, betydelserna så handlar dessa om kroppen (främst människokroppen), om omgivningen, om olika föremål i vår vardag och också om fysikalisk mätning av temperatur. De konkreta betydelserna är följande:

1) om att ha viss temperatur i hela kroppen eller i kroppsdel, t.ex. känna sig varm, kalla händer
2) om viss temperatur hos kroppsliga produkter, t.ex. varmt blod, ljummen urin
3) om att uppnå förhöjd kroppstemperatur som ett resultat av fysisk aktivitet, t.ex. springa sig varm
4) om viss temperatur hos sol och eld, t.ex. het glöd, milt solsken
5) om viss temperatur utomhus eller inomhus, t.ex. varm sommar, kallt rum
6) om viss temperatur vid förvaring av mat och dryck o.d., t.ex. ställa kallt, förvara svalt
7) om viss temperatur hos naturfenomen (ej sol och eld), t.ex. kylig vind, ljummen bris
8) om viss temperatur hos vatten (ej dryck), t.ex. varmt bad, kall dusch
9) om viss temperatur hos ytor och material, t.ex. het asfalt, kyligt golv
10) om viss temperatur hos artefakter som kan alstra värme, t.ex. varm ugn, ljummet element
11) om viss temperatur hos artefakter som ett resultat av eller på grund av brist på uppvärmning, t.ex. het stekpanna, varm tallrik
12) om viss temperatur hos mat och dryck, t.ex. varm soppa, kall hamburgare
13) om viss temperatur hos artefakter som ett resultat av eller på grund av brist på användning, t.ex. gå varm (t.ex. kullager), kall motor
14) om viss temperatur hos eller som ett resultat av kläder och liknande föremål, t.ex. varm tröja, sval klänning
15) om viss fysikaliskt uppmätt temperatur, t.ex. 15 grader varmt, 20 grader kallt

Det finns tre betydelser som är på samma gång fysiska och metaforiska. I dessa betydelser förenas en fysisk upplevelse med en känslomässig. Betydelserna kan sägas fungera som kognitiva bryggor mellan det fysiska och det metaforiska.

16) om viss grad av fysisk reaktion i samband med viss typ av känslomässig upplevelse, t.ex. het rodnad
17) om viss grad av känslomässig intensitet i samband med kroppskontakt, t.ex. varm kram, het kyss
18) om samband mellan viss fysisk temperatur och viss typ av känslomässig framtoning på en fysisk plats, t.ex. Sverige är ett kallt land.

Slutligen finns det i svenskan ett antal betydelser av temperaturadjektiven som är utvidgade, eller metaforiska. Dessa handlar till stor del om känslor, men också om sådant som intellektuell analys, frekvent användning, aktualitet och färger.

De utvidgade betydelserna är:

19) om viss grad, typ eller avsaknad av emotion hos och mellan människor, t.ex. varm person, kyligt mottagande
20) om person i betydelsen ’sexig’, t.ex. han är het
21) om att ha hetsigt humör, t.ex. hett humör
22) om att hålla sig emotionellt lugn i pressade situationer, t.ex. att hålla huvudet kallt, att vara kall
23) om fysiska uttryck som kan tolkas som tecken på viss typ av känslomässig inställning, t.ex. varmt leende, kall blick
24) om viss grad av (formellt) tecken på uppskattning, t.ex. varm applåd
25) om viss grad eller avsaknad av engagemang i/för ngn/ngt, t.ex. varm anhängare, varmt rekommendera
26) om att vara redo att handla, t.ex. vara het
27) om intellektuell iakttagelse, klarsynthet, beräkning och exakthet, ibland kombinerad med viss emotionell okänslighet, t.ex. kallt iaktta, kalla fakta
28) om viss typ av emotionella tillstånd och relationer i viss miljö etc., t.ex. varm arbetsmiljö, kallt samhälle
29) om viss grad eller avsaknad av engagemang i samband med viss (abstrakt) aktivitet, t.ex. het diskussion, ljummen debatt
30) om viss grad av frekvent användning, t.ex. gå varm (t.ex. en låt, en telefon, en dator)
31) om viss typ eller avsaknad av känsla i verbala och andra (ofta konstnärliga) uttryck, t.ex. varm film, kylig skönhet
32) om viss typ av synestetisk(t) intryck/beskrivning, t.ex. het krydda, kall färg
33) om viss grad av aktualitet hos ngn/ngt, t.ex. en het kandidat, en iskall fråga

Heta känslor i ett kyligt landskap

Varifrån kommer metaforik? Varför används temperaturadjektiv för att beskriva till exempel känslor? En viktig förklaring kan vara faktiska samband som finns mellan sådant som kroppsvärme och känslor, som när det lilla barnet hålls nära en förälders kropp eller den fysiska närheten mellan två människor som har starka känslor för varandra (t.ex. varm kram) eller kroppsliga reaktioner på känslor (t.ex. het rodnad). En annan förklaring kan vara att egenskaper kopplas samman med varandra utifrån vissa centrala företeelser som har dessa egenskaper. Solen sprider till exempel ljus och värme och den ger liv. Elden ger också ljus och värme, ibland hetta. Eldslågor rör sig. Is är kall, hård, har raka kanter, är stillastående och finns i naturen under den mörka årstiden då inget växer. På detta sätt kan värme sägas vara förknippat med liv, ljus, rörelse, medan kyla förknippas med död, mörker och stillastående. Känslomässig värme (att vara en varm person) associeras ofta med kvinnor, medan känslomässig och intellektuell kyla på motsvarande sätt oftare associeras med män.

I skönlitteratur används ofta beskrivningar av omgivningen för att illustrera känslor och känslomässiga förlopp hos personer, som när älskande, något klichéartat, skiljs åt i ösregn och möts igen i solsken. Inom deckargenren är det vanligt att mord inträffar och mordutredningar bedrivs när det är mycket hett eller mycket kallt ute. Kommissarier som svettas över mordgåtan på sina tjänsterum eller kliver ut i den iskalla vintern utanför polishuset för att leta misstänkta är vanligt förekommande i detektivromaner. Även i andra typer av texter, som i dagstidningar, är fenomenet vanligt, medvetet eller ej.  

Låt oss avsluta med ett faktiskt, skönlitterärt exempel. I Helena Henschens roman I skuggan av ett brott (2004), vilken handlar om de omtalade, autentiska sydowska morden, används just väder och temperatur som ett sätt att illustrera mordförloppet: övergången från (den normala) tiden innan mordet inträffat (vintern är då inte särskilt kall, det blåser och snöar inte särskilt mycket) till tiden direkt efter att morden inträffat, då det är mycket kallt och snöstorm. Kontrasten framgår i de två citaten nedan:

”MÅNDAG DEN 7 MARS 1932. Det otänkbara inträffar, det som ingen kan föreställa sig, det som bara inte kan hända. Måndag den 7 mars 1932, en alldeles vanlig marsdag i Stockholm, några grader kalltbara och det snöar och blåser men inte mer än vad som är normalt för årstiden.Trottoarerna är snötäckta men skottade och sandade och springpojkar cyklar på körbanorna utan större svårigheter.” (s. 228)

(Efter morden; det är mycket kallt och snöstorm.)

”Hon måste nå honom och drar in honom i en portgång och pressar sig emot honom. Rykande kyla, rasande hetta. Deras tid tillsammans rinner ut. [---] Hennes iskallahand kring hans nacke. Hennes snödränkta hår mot hans mun. Hennes hetaandedräkt mot hans öra. Han öppnar motvilligt sin rock och sveper ulstern runt hennes späda gestalt. De står intill varandra, de håller om varandra, de klamrar sig fast vid varandra och sjunker ner på trappstenens kyla.” (s. 248)

I det andra citatet kontrasteras den yttre kylan i omgivningen mot hettan inom personerna, tillika mördarna. Den extrema kylan och den extrema hettan möts; de betecknar båda det extrema i situationen, att ett mord begåtts. I citatet ovan är det också märkbart att till synes konkreta uttryck (hennes iskalla hand, hennes heta andedräkt, trappstenens kyla) i kontexten också är delvis metaforiska, eller utvidgade, genom att de beskriver situationen och känslorna kring denna.

Sammanfattningsvis är temperaturadjektiv vanliga i svenskan, med många väl etablerade både konkreta och utvidgade användningar. En stor del av denna metaforik är så vardaglig att vi knappt lägger märke till den, som när vi i ett politiskt sammanhang talar om heta debatter och iskalla kandidater. Många betydelser av de svenska temperaturadjektiven återfinns i de övriga nordiska språken, liksom förmodligen i and­ra germanska språk, som engelskan, och även i obesläktade språk, som finskan. De språkliga likhet­erna bör vara större mellan närbesläktade språk, men även mellan obesläktade språk i länder med liknande kultur och klimat. Skillnaderna blir större ju större olikheterna är beträffande språk, kultur och klimat.

Annika Bergström
Skribenten är lektor i svenska språket vid Högskolan Väst i Trollhättan i Sverige. Avhandlingen finns e-publicerad på adressen: http://hdl.handle.net/2077/22178. E-postadress: annika.bergstrom@hv.se