Språkval i statusuppdateringar på Facebook
4/2010

Lotta Collin

Språkval i statusuppdateringar på Facebook

Vilka språk använder vi i vår kommunikation på Facebook och varför? Lotta Collin berättar om vilka stategier vi väljer.

På gott och ont har Facebook de senaste åren blivit en kommunikationskanal med enorm spridning i vårt samhälle. I motsats till många andra nätgemenskaper är Facebook ingen utpräglad ungdomstrend utan folk i alla åldrar skapar sig en egen Facebookprofil och samlar på sig Facebookvänner. Vänlistan blir ofta flera hundra namn lång. Gemensamt för vännerna är att man vanligtvis känner dem från tidigare, men i övrigt utgör de oftast en mycket blandad skara bestående av familjemedlemmar, släktingar, nära kompisar, flyktigt bekanta, kolleger, studiekamrater och så vidare.

Ett sätt att kommunicera med sina vänner på Facebook är att skriva statusuppdateringar. Man uppdaterar sin status genom att i sin profil svara på frågan: ”Vad gör du just nu?” (eller en liknande fråga beroende på inställt språk). Statusuppdateringen publiceras därefter bland vännernas Facebooknyheter och kan läsas och kommenteras av dem.

Att vännerna typiskt hör till skiftande sammanhang av ens liv leder till att de ofta också representerar olika språk. Vilket språk man ska välja för sina statusuppdateringar behöver alltså inte alltid vara en självklarhet. För min egen del har jag ett relativt blygsamt antal Facebookvänner, och samtliga talar svenska. Följaktligen är språkvalet i statusuppdateringarna inget dilemma för mig. Jag skriver alltid på svenska och alla förstår. För många andra är situationen emellertid mer komplicerad än så. Hur gör man då? Min avsikt i den här artikeln är att komma med några reflexioner kring olika strategier som förekommer när det gäller att välja språk för statusuppdateringar på Facebook.

Någon tidigare forskning om språkval just på Facebook har jag inte lyckats lokalisera.  Däremot finns det förstås forskning och teorier om språkval i andra typer av flerspråkiga kontexter (för en översikt se t.ex. Myers-Scotton 2006), samt en hel del forskning kring den språkliga mångfalden på Internet överlag. Danet & Herring (2007) lyfter t.ex. fram engelskans dominerande ställning på Internet, och visar hur engelska ofta används som lingua franca också i sammanhang där ingen med engelska som modersmål deltar. Samtidigt framhåller de att den språkliga diversiteten på nätet hela tiden ökat, och att språkval och språkanvändning blivit ett viktigt medel för att signalera sin kulturella identitet online.

Resonemanget i min artikel baserar sig till stora delar på en fråga som Språkbruks redaktion i september 2010 ställde till tidskriftens vänner på Facebook: ”Vilket/vilka språk använder du i dina statusuppdateringar och varför?” Frågan fick glädjande många intressanta svar som jag här redogör för i sammanfattad form. Därutöver bygger texten på en förfrågan bland en grupp svenskstuderande vid Åbo Akademi, diskussioner med några aktivt språkblandande Facebookanvändare samt deltagande observation av kommunikationen på Facebook. 

Enligt min uppfattning är det möjligt att identifiera några olika strategier bland Facebookanvändarna när det gäller valet av språk i statusuppdateringen. Strategierna kan grovt delas in i vad jag valt att kalla enspråkiga strategier respektive flerspråkiga strategier. Observera att jag med språk här menar finska, svenska, engelska osv. I det här sammanhanget låter jag alltså bli att diskutera olika språkliga varieteter, även om t.ex. valet mellan standardspråk eller dialekt givetvis också kan ses som ett val av språk.

Enspråkiga strategier

När det gäller enspråkiga strategier kan man först och främst konstatera att många föredrar att helt enkelt uppdatera på sitt modersmål, som i den kontext som här aktualiseras oftast är svenska. Man motiverar detta val med att det känns mest naturligt och att man kan formulera sig bäst på sitt modersmål. Ofta är det också så att vännerna, om inte uteslutande så nästintill, talar eller åtminstone förstår svenska.  Någon tog också upp att vännerna med en annan språklig bakgrund uppskattar att få lite svenskt språkbad på Facebook. Flera hävdar vidare att man kan ha kontakt på annat sätt med de vänner som inte förstår svenska, eller att de här vännerna kan översätta uppdateringen med hjälp av Googles översättningsfunktion.

En annan enspråkig strategi handlar det om i de fall då man alltid uppdaterar på engelska, med motiveringen att man har vänner av varierande ursprung och vill att alla ska förstå. I det material jag här baserar mig på verkar det däremot inte förekomma att man uppdaterar uteslutande på engelska bara för att det på något sätt skulle höra till att använda engelska på Internet.

Jag vill här påpeka att en enspråkig strategi i det här sammanhanget ingalunda behöver medföra att alla inslag av andra språk är uteslutna. Med en enspråkig strategi avser jag alltså här att det huvudsakliga språket för varje uppdatering genomgående är ett och samma, men det hindrar inte att enstaka ord eller uttryck på ett annat språk plockas in i uppdateringarna, t.ex. av stilistiska skäl eller för att återge citat.

Flerspråkiga strategier

De flerspråkiga strategierna går för sin del ut på att skribenten omväxlande skriver sina statusuppdateringar på olika språk. Många växlar om mellan svenska och engelska, eller mellan finska, svenska och engelska, men också andra språk som t.ex. tyska, franska, latin och hebreiska nämns. En vanlig motivering för nyttjandet av flera olika språk är att man åtminstone ibland vill komma ihåg också de vänner som inte förstår det språk man vanligen använder i uppdateringarna. Skribentens egen flerspråkighet är förstås också en omständighet som gör en flerspråkig strategi naturlig.

Ibland verkar det vara närmast slumpen som avgör vilket språk man väljer, det blir det som för stunden känns bäst eller som man råkat prata eller tänka på strax innan uppdateringen skrivs. Eller så tar man till det språk som man tycker att låter bäst just i det sammanhanget, och som man upplever erbjuder den bästa formuleringen. Men det finns givetvis också mer medvetna val mellan olika språk, med mottagaranpassning som en central faktor. Föga överraskande hänger språkvalet ihop med vem man riktar statusen till. Även om alla kan läsa den är det vanligt att man ändå har någon speciell mottagarkategori i åtanke. Exempelvis skriver man på tyska om man önskar att de tyskspråkiga utlandsvännerna ska förstå, men på svenska om man primärt riktar sig till sina inhemska bekanta. Om man i övrigt lever ett finskspråkigt liv men studerar på svenska är det också naturligt att studierelaterade uppdateringar som i första hand är avsedda för studiekamraterna författas på svenska, medan uppdateringar som berör sådant man gör med de finskspråkiga kamraterna på fritiden avhandlas på finska. Och så vidare. I materialet nämns också att om man i sin uppdatering t.ex. kommenterar en nyhet som pub­licerats i en finskspråkig tidning så skriver man på finska, men skriver man om sig själv blir det på svenska. Vidare konstaterar flera att svenska reserveras för vardagliga och lokala uppdateringar, medan engelska används om man vill meddela något av mer allmänt intresse. Vad som sedan uppfattas som lokalt och vardagligt respektive allmänt intressant har varit svårare att få klarhet i, och här skulle det finnas en del att forska vidare i. Jag nöjer mig här med att lägga fram ett exempel på flerspråkig strategi med snabb växling mellan olika språk. Exemplet består av tre på varandra följande uppdateringar, skrivna under ett drygt dygn, av en och samma person. Personens namn som normalt inleder en statusuppdatering har utelämnats.

(1) njuter av en sommardag i Ekenäs & Hangö
(2) H:n neuvola, miksi sen piti olla näin aikaisin aamusta – molempia väsyttää..
(3) packing and heading to Canada with the boys :-)

Jag tänker mig här att den första uppdateringen är på svenska för att den västnyländska kontexten är svensk. Vardagen som småbarnsmor hör i sin tur till den finska domänen i personens liv, medan utlandsresor slutligen kanske dels är av mer allmänt intresse, dels involverar ett mer internationellt perspektiv som gör det naturligt att använda engelska.

Det jag här primärt avser med flerspråkig strategi handlar alltså om att enskilda uppdateringar, med olika innehåll, skrivs på olika språk. Ett annat slags flerspråkig strategi utgörs av uppdateringar i vilka ett och samma innehåll upprepas i olika språkdräkt. Den strategin ter sig dock utgående från mina iakttagelser rätt sällsynt. Ett undantag är kanske hälsningar inför olika helger där det är relativt vanligt att hälsningen upprepas på flera språk i en enda statusuppdatering, som i exemplet nedan.

(4) Glad midsommar! Hyvää juhannusta!

Statusuppdaterarens dilemman

Det finns alltså olika sätt att gå till väga på när man väljer språk för sina statusuppdateringar. Men valet av språk är ingalunda alltid oproblematiskt och konfliktfritt. Ett så att säga exkluderande språkval där man vänder sig till en speciell grupp mottagare, eller kanske enbart en specifik vän, kan ge upphov till protester från de vänner som känner sig åsidosatta. Jag kan tänka mig att det inte alltid ens behöver vara så att de inte skulle förstå språket i fråga. Det kan kanske lika väl handla om negativa attityder till ett språk, eller att det känns väldigt onaturligt att någon man normalt kommunicerar med exempelvis på finska plötsligt uttrycker sig på svenska. Att använda t.ex. engelska som lingua franca är då istället mer inkluderande. Alla får vara med, förutsatt givetvis att alla vännerna kan engelska, vilket inte behöver vara en självklarhet. Valet av språk kan rentav kännas så knepigt att man helt låter bli att skriva uppdateringar. Samtidigt är det förstås inte bara valet av språk som kan orsaka den här typen av (mer eller mindre medvetet) huvudbry hos uppdateraren. Valet av själva ämnet för uppdateringen kräver också noggranna överväganden, också för så enspråkiga Facebookanvändare som jag själv representerar. Vill man berätta något som lämpar sig för hela vänskaran, eller väljer man något mer begränsat som kanske bara de närmaste kompisarna förstår sig på? Och vad bör man helst helt låta bli att avslöja för chefen, pojkvännen eller mamma? Ett sätt att lösa bägge dilemman är att gruppera sina vänner i olika listor och den vägen göra det möjligt att noggrannare publikanpassa budskapen.

Statusuppdaterandets funktioner och valet av språk

Förutom att man kan konstatera att såväl språk som innehåll bör väljas med omsorg på Facebook, är det kanske även möjligt att se kopplingar mellan olika motiv för att överhuvudtaget skriva statusuppdateringar och valet av språklig strategi. Jag har i ett tidigare sammanhang (Collin 2010) gjort ett försök att identifiera olika syften bakom statusuppdateringar, och hävdade då att uppdateringar grovt kan delas in i tre kategorier (vilka dock inte gör anspråk på att vara vare sig varandra uteslutande eller uttömmande). Enligt den indelningen skrivs statusuppdateringar antingen för att 1) i ett slags offentlig dagboksform berätta om vad man håller på med och hur man känner sig, 2) be sina vänner om information om olika saker eller uppmana dem att göra något eller 3) underhålla och roa sina vänner. I den första kategorin kan man säga att det är skribenten som står i fokus i kommunikationen, i den andra vännerna och i den tredje själva formuleringen av meddelandet.

Också i språkvalsstrategierna kan man se liknande skiften i tyngdpunktens placering. En statusuppdaterare som väljer ett språk som alla inte förstår kan sägas lägga stor vikt vid sig själv och sina egna preferenser. Språkvalet blir då också en medveten markering: det här är mitt modersmål, eller ett mer ovanligt språk som jag behärskar, som jag har rätt att uttrycka mig på i min Facebookprofil. De statusuppdaterare som däremot väljer språk så att så många som möjligt ska förstå dem och att ingen ska känna sig utanför, sätter istället större vikt vid interaktionen och den delade gemenskapen med mottagaren. Om man slutligen väljer språk enligt vad man anser genererar det snärtigaste och mest underhållande uttryckssättet, kan man säga att själva formulerandet av meddelandet sätts i fokus.

Vidare talar man också inom t.ex. psykologisk och sociologisk Facebookforskning ofta om att statusuppdateringarna utgör en form av identitetskonstruktion. Genom det man skriver på sin vägg på Facebook visar man – både för sig själv och andra – vem man är. Valet av språk, ett eller flera, säger också det givetvis något om vem man är och hurdan bild man vill ge av sig själv. Språkvalet är ett medel för att ge uttryck för sin identitet och sin kulturella hemvist.

Språkblandningen Facebooks finess

Jag har så här långt endast behandlat själva statusuppdateringarna, men en viktig del av kommunikationen på Facebook handlar självfallet också om de kommentarer som ges till uppdateringarna. En intressant aspekt av flerspråkigheten och språkblandningen på Facebook som jag här till sist vill nämna tycker jag kommer till synes just i kommentarerna. Det är mycket vanligt att en statusuppdatering som t.ex. skrivs på engelska får kommentarer på svenska eller finska eller något annat språk. Ett exempel på detta ses nedan där en uppdatering på engelska – av en finlandssvensk som vanligtvis skriver på svenska – får två kommentarer på finska och två på svenska. Namnen har igen utelämnats, men det handlar alltså om fem olika personer som yttrar sina åsikter om en film.

(5) saw ”The Notebook” and got the tear channels opened..Beautiful.
(6) mun lemppari ♥ itkin varmaan viikon sen jälkeen kun näin sen ekan kerran. sniff.
(7) toimii aina ja joka kerta!
(8) Den e härlig jo.
(9) Älskar den filmen! Jag gråter hejdlöst varje gång.

Vännerna kommenterar alltså förmodligen på det språk de normalt talar med personen ifråga, för att det känns mest naturligt. Det här ser jag som ett fint belägg på hur interaktion i ett flerspråkigt sammanhang kan fungera väl genom att alla använder det språk de föredrar – en strategi som man gärna skulle se fler exempel på också utanför Facebook.

I artikelns inledande mening skrev jag att Facebook på gott och ont fått stort genomslag. Med det onda avser jag de negativa aspekter som ofta lyfts fram bl.a. i medierna. Facebook har tvivelaktiga sekretessrutiner, roffar åt sig våra fotografier och tar upp alldeles för mycket av vår tid. Men de möjligheter Facebook ger oss att utöva och utöka våra språkkunskaper, uttrycka vår språkliga identitet och vidga våra erfarenheter av fungerande flerspråkighet, vill jag gärna räkna till dess goda sidor.

Litteratur
Collin, Lotta (2010): Vad gör du just nu? En studie av statusuppdateringar på Facebook. I: Svenskan i Finland 12. Joensuu. (under utgivning)

Danet, Brenda & Herring, Susan, 2007: Introduction. Welcome to the Multilingual Internet. I: The Multilingual Internet: Language, Culture, and Communication online. New York: Oxford U.P. S. 3-39.

Myers-Scotton, Carol, 2006. Multiple voices: an introduction to bilingualism. Malden (MA): Blackwell Publishing.

Lotta Collin
Skribenten är akademilektor i svenska vid Åbo Akademi. I sin forskning intresserar hon sig speciellt för språkbruk i olika s.k. nya medier.