Svensköversättarna inom förvaltningen – en överblick av läget
1/2019

Katarina Petrell

Svensköversättarna inom förvaltningen – en överblick av läget

Pensioneringar och omläggningar inom översättarutbildningarna gör att behovet av översättare från finska till svenska inom den offentliga förvaltningen i Finland är stort just nu. För att säkra tillgången på kompetenta översättare behövs insatser från och samarbete mellan potentiella arbetsgivare och utbildare.

Statsrådets kansli är en stor arbetsgivare för översättare inom förvaltningen. Svenska språkenheten vid statsrådets kansli förser alla ministerier, justitiekanslersämbetet och republikens presidents kansli med översättningar till svenska av olika handlingar, regeringspropositioner och författningstexter samt aktualitetstexter, såsom pressmeddelanden och webbtexter. Enheten har 38 översättare fördelade på två författningsöversättningsgrupper och en aktualitetsöversättningsgrupp. Antalet översatta sidor per år varierar mellan 50 000 och 80 000 beroende på regeringsperiodens skede.

Personalplanering är en viktig del av den strategiska långsiktsplaneringen vid statsrådets kansli. På svenska språkenheten innebär det, utöver att se till att översättarna har den kompetens som behövs för arbetsuppgifterna, att vi försäkrar oss om att det finns en god rekryteringsbas med tanke på kommande nyanställningar.

Antalet översatta sidor per år varierar mellan 50 000 och 80 000.

Enheten har under årens lopp haft ett gott samarbete med särskilt Vasa universitet och Helsingfors universitet, som utbildat översättare. Många av enhetens översättare har studerat vid Vasa universitet, där studenter med svenska som modersmål studerat finska som huvudämne – en idealisk kombination med tanke på behörighetskraven för översättare vid statsrådets kansli.

Under våren 2017 hördes oroande nyheter om att Vasa universitets översättarutbildning skulle flytta över till Jyväskylä universitet, med bland annat den följden att det naturliga upptagningsområdet till utbildningen, som Vasaregionen utgjorde för studenter med svenska som modersmål, inte längre skulle gälla. Också översättarutbildningen vid Helsingfors universitet genomgick omstruktureringar, och i den nya modellen för språkstudier kom översättarstudierna att senareläggas så att dessa inleds först i magisterskedet.

Det här lät illavarslande med tanke på de förestående pensionsavgångarna och rekryteringsbehoven under de närmaste åren vid svenska språkenheten.

Antalet översättare inom förvaltningen

Under försommaren 2017 kartlade jag antalet svensköversättare inom statsförvaltningen och den förväntade pensionsavgången inom de närmaste tio åren bland annat genom en förfrågan till myndigheter med översättningsverksamhet. Jag utredde också antalet översättare inom kommunsektorn, där siffrorna baserar sig på uppgifter om Kommunförbundets översättningsfunktion (6 översättare) och på antalet personer med tjänstebeteckningen ”kääntäjä” i Statistikcentralens uppgifter om anställda inom kommunsektorn (cirka 60 procent av dessa kan antas vara svensköversättare).

Antalet översättare inom den offentliga förvaltningen är enligt mina beräkningar 173 och fördelar sig mellan myndigheterna på följande sätt:

Antal översättare i den offentliga förvaltningen
Statsrådet, riksdagen och FPA 59
Övriga myndigheter 63
Kommunsektorn 51
Sammanlagt 173

Pensionsavgångar bland översättarna

Det visade sig, på basis av den information jag fick, att medelåldern är hög bland svensköversättarna inom förvaltningen. Likaså är medelåldern rätt hög bland översättarna i flera av de privata översättningsbyråer som översätter myndighetstexter för förvaltningen.

Med en försiktig bedömning kom jag till att cirka 40 av de drygt 170 svensköversättare som arbetar inom förvaltningen kommer att gå i pension under de följande 8–10 åren, dvs. 27 inom statsförvaltningen och 13 inom kommunsektorn. Det här är en försiktig bedömning, särskilt vad gäller kommunsektorn. Det faktiska antalet pensionsavgångar är sannolikt större.

Den stora pensionsavgången tillsammans med eventuella följder av omstruktureringen av översättarutbildningen indikerar en betydande risk för framtida rekryteringsproblem och ett för litet utbud på yrkeskunniga svensköversättare för förvaltningens behov.

Kunniga svensköversättare behövs

Att Finlands två nationalspråk är jämbördiga innebär att myndigheterna enligt lag har en skyldighet att informera om sin verksamhet på både svenska och finska. Olika kommunikationstexter, såsom pressmeddelanden, webbtexter och texter i sociala medier, utgör en betydande del av översättarnas arbete både inom de statliga och de kommunala myndigheterna. Också lagar ska beredas på bägge nationalspråken. Författningsöversättningen till svenska är en del av lagberedningsprocessen och sysselsätter ett stort antal lagöversättare såväl i statsrådets kansli som inom de avtalsbyråer som kansliet anlitar.

Också EU-institutionerna är stora arbetsgivare för översättare och det nordiska samarbetet sysselsätter översättare bland annat vid Nordiska rådet.

På svenska språkenheten har vi under de fyra senaste åren sett en ökad efterfrågan på översättningar av aktualitetstexter till svenska. Ministerierna har blivit mer måna om att informera också på svenska och vill gärna att webbsidorna ska ha samma information såväl på finska som på svenska.

På svenska språkenheten har vi under de fyra senaste åren sett en ökad efterfrågan på översättningar av aktualitetstexter till svenska.

Förvaltningens texter är krävande och det är viktigt att översättarna har en gedigen och mångsidig kompetens. Svenska språkenheten har sammanfattat den kompetens som enhetens översättare förväntas ha i kompetensprofiler för författnings- och aktualitetsöversättarna. Författningsöversättarnas kompetensprofil, den så kallade ”kompetenstårtan”, uppgjordes första gången 2010. Kompetenstårtan beskrivs utförligt i tidskriften Språkråds nummer 1/2014, som finns på internet. Den som vill bekanta sig med kompetensprofilen hittar artikeln lättast genom en Googlesökning.

Hur ser framtiden ut?

För att förvaltningen ska kunna rekrytera goda översättare krävs att översättningsfunktionerna själva aktivt gör ”reklam” för sig som arbetsgivare och samarbetar med universiteten som utbildar översättare. Förvaltningen kan erbjuda universiteten praktikplatser och föreläsare från arbetslivet. Teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter kombinerade med återkoppling i arbetet ger de bästa förutsättningarna för att uppnå den kompetens som krävs av översättare inom förvaltningen.

Glädjande är att det igen ser ut att finnas intresse för att arbeta som översättare i förvaltningen. Det visar den stora uppslutningen av deltagare vid seminariet Svenska facköversättare behövs! som ordnades som ett samarbete mellan statsrådets kansli och Helsingfors universitet i oktober 2018. Förutom studerande från olika ämnesområden fanns det i publiken många som hade lång arbetserfarenhet från något annat område men som nu var intresserade av att sadla om och bli översättare.

Med facit i hand kan man konstatera att framförhållning och aktivitet på arbetsgivarhåll lönar sig.

Undervisnings- och kulturministeriet har visat stor förståelse för statsrådets kanslis oro över en kommande brist på svensköversättare för förvaltningens behov. Ministeriet och Helsingfors universitet har kommit överens om att universitetet ordnar en specialiseringsutbildning i författningsöversättning. Utbildningens omfattning är 20 studiepoäng och den inleds i augusti 2019. Med de goda erfarenheterna av en motsvarande utbildning, som ordnades 2011–2012, är förväntningarna höga. De femton personer som då genomgick utbildningen jobbar alla i dag med översättning, antingen inom förvaltningen eller i privata byråer som betjänar förvaltningen.

Framtiden ser alltså inte längre lika dyster ut som den gjorde våren 2017. Med facit i hand kan man konstatera att framförhållning och aktivitet på arbetsgivarhåll lönar sig.

Katarina Petrell

Skribenten är regeringsråd och chef för svenska språkenheten vid statsrådets kansli.