Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken
3/1998

Ilse Cantell, Eva Orava

Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken

Vårt samhälle förändras ständigt och språket med det. En ordbok blir allt snabbare föråldrad om den inte uppdateras, och med dagens moderna teknik kan uppdateringen göras snabbare och effektivare än hittills. Stora finsk-svenska ordboken utkom i maj 1997, och uppdateras nu med en cd-romversion. Förlagsredaktör Ilse Cantell och fil.stud. Eva Orava beskriver arbetet med uppdateringen.

Ordboksmaterial produceras numera på dator och ombrytningen av sidorna i en tryckt ordbok eller texten i en cd-rom-ordbok är helt oberoende av hur typografin sett ut då texten ursprungligen skrevs in. Detta är möjligt tack vare den kodning som används för de olika textelementen i materialet. I fråga om Stora finsk-svenska ordboken användes en kodning (eller rättare sagt taggning) som baserar sig på den internationella standarden SGML. Taggningen gör det också möjligt att uppdatera ett material kontinuerligt för eventuella nya upplagor. Att ge ut en ny upplaga är betydligt enklare än tidigare.

I ett samhälle i snabb förändring ändras också språket hela tiden. Framför allt kommer detta fram då nya företeelser dyker upp och nya benämningar skall tas i bruk för dem. Behovet av information om nya ord är enormt, det får Språkbyrån känna i sitt dagliga rådgivningsarbete.

Det att behovet av ny information är så stort och att det är möjligt att snabbt och lätt ge ut samma material i kompletterad och reviderad form har lett till att ordböcker inte längre på samma sätt som tidigare kan behålla sin auktoritetsställning i årtionde efter årtionde. Men vi är väl knappast beredda att använda ett t.ex. 20 år gammalt uppslagsverk inom något annat område heller utan att tänka på att uppgifterna i det kanske är föråldrade. Ordböckerna föråldras också. En pessimist kunde säga att en ordbok är föråldrad redan innan den kommer ut. En optimist ser den nya situationen som en utmaning.

Kontinuerlig komplettering

Föregångaren till Stora finsk-svenska ordboken, Finsk-svensk storordbok av Knut och Aulis Cannelin, Lauri Hirvensalo och Nils Hedlund moderniserades för sista gången 1976. Sedan dess var den ordboken den enda tryckta auktoriteten vad gällde översättning från finska till svenska ända tills Stora finsk-svenska ordboken kom ut i maj 1997. Då arbetet med Stora finsk-svenska ordboken startade på allvar i början av år 1990 var det redan klart att ordboken inte kan få ligga orörd så länge. Uppdateringen av materialet kom också i gång så gott som omedelbart.

Dels har redaktörerna samlat in nytt material på ett mer eller mindre systematiskt sätt, dels har personer som använder sig av Svenska språkbyråns telefonrådgivning med jämna mellanrum frågat efter svenska uttryck som motsvarar aktuella finska ord. Därmed har de indirekt hjälpt till med att peka ut viktiga samhälleliga termer som kanske hittills inte har ingått i den Stora finsk-svenska ordboken, men som gärna kunde finnas där. Glädjande nog har även övriga privatpersoner engagerat sig genom att ge allehanda synpunkter på ordboksmaterialet via fax och e-post.

Redaktionen tar naturligtvis fortfarande tacksamt emot kommentarer från användarna. De är ett värdefullt material för ordbokens framtida uppdateringar (med uppdateringar kan i detta fall avses både rättelser och kompletteringar). Kommentarerna kan skickas t.ex. per e-post till Nina Martola (Nina.Martola@domlang.fi) eller till Ilse Cantell (ican@wsoy.fi) eller per vanlig post till Nina Martola, Svenska avdelningen, Forskningscentralen för de inhemska språken, Sörnäs strandväg 25, 00500 Helsingfors.

Recensenter i olika tidskrifter har hörsammats vid uppdateringen av materialet. Cd-romversionen kommer därför också att innehålla ord som recensenterna har saknat i den tryckta versionen.

Mer systematiskt har ordboksmaterialet uppdaterats för utgivningen av Stora finsk-svenska ordboken på cd-rom. Detta material har samlats av Eva Orava som under detta år arbetat vid Svenska avdelningen.

Källorna för uppdateringen

Stora finsk-svenska ordboken baserar sig i sin helhet i hög grad på den finska basordboken Suomen kielen perussanakirja. Även en betydande del av det nya materialet i cd-romversionen av ordboken består av samma nyord som Perussanakirja kompletterats med. Ordsamlingen utgör en salig blandning av uttryck som har aktualiserats de senaste åren. Bland dessa finns exempelvis ord med anknytning till EU, såsom eurokansanedustaja (EU-parlamentariker, ledamot av Europaparlamentet) och eurovaalit (EU-val, Europaparlamentsval), samt allmänt förekommande ord som är förknippade med miljö och miljövård, t.ex. biojäte (biologiskt nedbrytbart avfall), kaukokulkeuma (gränsöverskridande föroreningar) och kierrätyskeskus (återvinningscentral).

En annan viktig källa vid uppdateringen av ordboksmaterialet har varit olika ordlistor. De senaste åren har t.ex. flera ordlistor över central terminologi inom olika samhällsområden publicerats i Språkbruk. Framför allt de ordlistor som omfattar datatermer och termer inom sjuk- och hälsovården har stått för en bra sammanfattning av den begreppsdjungel som finns inom respektive område i dag. Speciellt adb-terminologin rör snabbt på sig till följd av den raska tekniska utvecklingen på området och det kan i vissa fall cirkulera en mängd olika beteckningar på en och samma företeelse. Svenska datatermgruppens rekommendationer har då i mån av möjlighet ut-gjort rättesnöret vid valet av svenska termer. I nyordsmaterialet ingår bl.a. datatermer som julkisohjelma (fricirkulerande program), kotisivu (hemsida, webbsida) och keskustelukanava (chatt-kanal).

En guldgruva som ger oanande möjligheter för anskaffning av information och vars betydelse i dagens värld bara växer är naturligtvis Internet. Det gäller trots allt att förhålla sig kritisk till den information som finns tillgänglig, inte minst med tanke på språkriktigheten. Internet är dock en outsinlig källa att ösa ur när det gäller utbud på information, och i språkliga sammanhang tjänar nätet användaren t.ex. genom att ge eventuella sökträffar för ord eller uttryck som användaren via någon sökmotor har velat få bekräftade. Internet tillhandahåller dessutom färsk information som ständigt uppgraderas, vilket gör att nätet kan ge belägg på nya, men kanske inte alltid så väl-etablerade, ord i språket som tills vidare inte finns upptagna i någon ordbok.

Granskningen av uppdateringen

Den del av ordboksmaterialet som till följd av uppdateringen är ny har språkgranskats på flera olika håll. Förutom Forskningscentralen för de inhemska språken (både Svenska och Finska språkbyrån) har även Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden i Stockholm läst igenom materialet och gett synpunkter på de nya ordartiklarna.

Kontrolläsningen av finskan i materialet har medfört att vissa uppslagsord fått parallellformer, dvs. ord vars artikel endast utgörs av en hänvisning till den andra formen. Artikeln hydrobikki hänvisar t.ex. till hydrobic (vattenaerobic). Dessutom har den finska språkgranskningen inneburit att en del uppslagsord fått ge vika för ett helt annat ord, den finska språkvården rekommenderar t.ex. adjektivet muuntogeeninen (genmanipulerad, genförändrad) i stället för geenimuunneltu.

De sverigesvenska språkgranskarna har bland annat reagerat för specifikt finländska uttryck som verkat obekanta för dem, vilket medfört att dessa ord försetts med en Suom-beteckning som visar att ordet endast används i Finland. Peruspäiväraha (grunddagpenning), ly-tunnus (as-signum) och luopumistuki (avträdelsestöd) är ord som betecknar finländska företeelser och kan därför inte stå som allmänsvenska ord i ordboken. Språkgranskarna har förutom rent språkliga kommentarer också gett en del kommentarer gällande ord som kanske inte är så aktuella och används i så stor utsträckning, eller tips om ord och uttryck som däremot borde finnas med.

Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken i fortsättningen

Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken slutar naturligtvis inte med att cd-romversionen kommer ut. Materialet kommer att hållas à jour kontinuerligt också i fortsättningen. Förlaget WSOY och Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken har tillsatt en liten arbetsgrupp för detta ändamål. Arbetsgruppens uppgift är att konstatera behovet av en uppdatering till exempel i samband med att en upplaga av den tryckta boken eller cd-romskivan håller på att bli utsåld. Arbetsgruppen framställer det nya materialet och ser till att de övriga revideringarna blir gjorda. Och arbetsgruppen ansvarar också för att materialet granskas på samma sätt som första upplagans material. På detta sätt garanteras en hög kvalitet på ordboken också i fortsättningen.

Ilse Cantell
Eva Orava