På Institutet för de inhemska språken jobbar för tillfället flera personer med en publikation om planering av namn, till exempel vägnamn och namn på myndigheter. Texterna skrivs på finska men bearbetas och kommenteras av flera andra, inklusive vår svenska namnvårdare. Någon av oss på svenska avdelningen gör en grovöversättning av texterna. Därefter tar det konkreta samarbetet vid när jag och vår namnvårdare går igenom texterna tillsammans, formulerar om, stryker, lägger till och kontrollerar att helheten fungerar smidigt. Samtidigt upptäcker vi eventuella brister i originaltexten, vilket hjälper de finska namnvårdarna att skapa ännu bättre texter.
Besparingsförsök blir dyra när kvaliteten lider
Två av råden som ofta nämns i samband med klarspråksarbete är vikten av att samarbeta kring texterna och att skapa texter samtidigt på både finska och svenska. På vårt jobb upplever vi för tillfället den konkreta nyttan av detta. På många håll är verkligheten tyvärr ofta en annan. Knappast för att någon vill skapa krångliga texter eller dåliga översättningar, utan orsakerna kan vara tidsbrist, resursbrist eller krav på konkurrensutsättning för översättningar, vilket kan göra att kvaliteten lider. Ibland kanske förståelsen för hur viktigt klarspråksarbetet är saknas högre upp i hierarkin. Resultatet blir av förklarliga skäl sällan lika bra som om textproduktionen är genomtänkt från början. Det som kanske var tänkt som en åtgärd för att spara tid och pengar blir i slutändan en dyr och långdragen historia när översättningar måste göras om eller bearbetas kraftigt. Det kan också leda till att samtalen till myndigheterna ökar på grund av att kunderna inte förstår texterna de läser och breven de får, vilket inte heller är effektivt.
Klarspråk är en säker investering
Nu har en norsk undersökning visat på den ekonomiska nyttan av klarspråk: Konsultföretaget Menon Economics fick i uppdrag att i reda pengar räkna ut hur mycket kommuner kan spara genom att satsa på klarspråk. Utredningen visade att klara och begripliga texter är en riktig guldgruva: varje investerad norsk krona gav med säkerhet tillbaka mellan 1,3 och 4 kronor, förutom ökat förtroende för kommunen och tidsbesparing för användarna. De texter som från början skrivs på ett sakligt, klart och begripligt språk ger störst vinst. En satsning på klarspråk är med andra ord bland de säkraste investeringar en kommun eller myndighet kan göra.
Länkar
Ett begripligt språk ger bättre offentlig service(siirryt toiseen palveluun) (Språkbruk 30.3.2023)